Innan portionssnuset gjorde sitt intåg i landet såg det annorlunda ut. Under 1970-talet rökte 30 procent av niondeklassarna, idag bara 2 procent, skriver debattören.
Innan portionssnuset gjorde sitt intåg i landet såg det annorlunda ut. Under 1970-talet rökte 30 procent av niondeklassarna, idag bara 2 procent, skriver debattören. Bild: Paul Wennerholm/TT

Vi gör en insats för folkhälsan med vitt snus

Metoden kallas skadereducering och har gjort Sverige till det land i EU där man röker allra minst. Vi kan inte satsa på en generell kamp mot beroenden, då övergår det i en kamp mot verkligheten som aldrig går att vinna, skriver Johan Nissinen, Europaparlamentariker (SD).

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik

15/7 Sätt stopp för det vita snusets framfart

Tio läkare och specialister inom hälsobranschen anklagar mig och andra politiker för att marknadsföra och ta parti för snus. En produkt som de menar försämrar människors hälsa och gör att ungdomar blir beroende av nikotin. Men faktum är att snus har gjort Sverige världsledande när det gäller skadereducering.

I en utopisk värld används inga skadliga produkter, men verkligheten fungerar inte så. En del människor dricker för mycket läsk, en del äter för mycket godis och en del gillar att använda tobaks- och nikotinprodukter. Politikers roll är att säkerställa att människor kan leva sina liv som de själva vill, med minsta möjliga skada för sig själva och andra.

ANNONS

I Storbritannien uppmuntras e-cigaretter

Snus- och nikotinpåsar är avgjort ett bättre alternativ än cigaretter för den som vill ta ett första steg mot att förbättra sin hälsa. Det går att sluta röka, men det kan kräva att man till en början har ett annat, mindre skadligt alternativ.

I Storbritannien har landets folkhälsomyndighet och nationella sjukvårdsorganisation uppmuntrat medborgarna att använda e-cigaretter istället för traditionella cigaretter, just som ett led i att främja folkhälsan. Det är ett steg i en redan flerårig statlig hälsosatsning där ambitionen är att landet ska vara helt rökfritt år 2030. Alltså ett typexempel på skademinimering från Storbritanniens sida. I Sverige är utvecklingen liknande. De populära nikotinpåsarna, tillsammans med snuset, har lett till en markant minskning av antalet rökare. Svenskar röker minst i EU. 5,6 procent röker dagligen jämfört med EU-snittet på 23 procent. Vi har få fall av rökrelaterad cancer och andra rökningsrelaterade sjukdomar jämfört med andra länder.

Johan Nissinen, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna
Johan Nissinen, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna

Innan portionssnuset gjorde sitt intåg i landet såg det däremot annorlunda ut. Under 1970-talet rökte 30 procent av niondeklassarna, idag bara 2 procent. Givetvis ska vi förhindra att de som är under 18 år kan använda någon form av nikotin. Det vore en självklarhet att vi, som skribenterna föreslår, har tobaks- och nikotinfri skoltid.

ANNONS

Skademinimering är det mest effektiva sättet

Om höga skatter, restriktioner mot nya produkter och information hade räckt för att få människor att sluta röka, då hade Sverige och Europa varit rökfritt vid det här laget. Likaså alkoholfritt. Slutmålet är ett rökfritt Europa där människor inte dör av cancer. Men det fungerar inte att satsa på en generell kamp mot beroenden. Då övergår det i en kamp mot verkligheten som aldrig går att vinna. Skademinimering är den mest effektiva lösningen.

Som lagstiftare är det viktigt att lyssna på olika parter. Endast genom att lyssna på samtliga röster kan en politiker skapa sig en uppfattning i frågan. Jag vill därför avslutningsvis uppmuntra skribenterna att boka in ett möte med mig så de får föra fram sin sak. Förhoppningsvis kan vi komma fram till gemensamma förslag för ett rökfritt Sverige.

Johan Nissinen, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna

ANNONS