Ideella föreningar bidrar inte bara till ett inkluderande medborgarskap och en levande stad. Deras verksamhet är värdeskapande för fastighetsaffärer och de gör centrala bostäder och kontor mer attraktiva, skriver debattörerna.
Ideella föreningar bidrar inte bara till ett inkluderande medborgarskap och en levande stad. Deras verksamhet är värdeskapande för fastighetsaffärer och de gör centrala bostäder och kontor mer attraktiva, skriver debattörerna. Bild: Privat

Ideella krafter måste vara en del av staden – inte bara i broschyrer

Det är dags att Göteborg bestämmer sig. Vill staden vara i bak- eller framkant vad gäller hållbarhet inte bara på papper utan också i handling? Låt oss skapa ett framgångsrikt exempel på hur ideellt föreningsliv också kan ha rum i centrala delar av staden, som Masthuggskajen, skriver bland annat Bruno Chies, Solidariskt Kylskåp och Carl Thorshag, Cykelköket Göteborg.

ANNONS
|

I en artikel i GP presenterar en representant från stadens utvecklingsbolag Älvstranden planer för att rädda Kommersen och att skapa en ”nod för hållbar konsumtion” i ett ”nytt koncept” vid kvarteret Redaren på Skeppsbron. Älvstranden nämner inte Cykelköket och Solidariskt Kylskåp, två ideella verksamheter som varit aktiva i Kommersen och som tidigare lyfts fram som en del i Älvstrandens planer för att främja hållbar livsstil på Masthuggskajen.

Står helt utan nya lokaler

Sedan 2011 är Cykelköket Göteborg en gör-det-själv-verkstad för alla. Cykelköket jobbar för att rädda cyklar från att förstöras, höja cyklandets och reparerandets status, samt fungera som en socialt engagerade mötesplats. Solidariskt Kylskåps volontärer räddar sedan 2016 överbliven mat från affärer och restauranger. De skapar uppmärksamhet och kunskap kring matsvinnet och reducerar därmed miljöpåverkan, samt hjälper människor i behov.

ANNONS

Cykelköket och Solidariskt Kylskåp står utan plats för sin verksamhet, eftersom de inte kan betala marknadsmässig hyra. Tidigare har de använts i hållbarhetsskyltfönstret, när det passat staden – till exempel när Masthuggskajen i november 2020 fick priset Green Buildings Award för sitt hållbarhetsprogram. De har dessutom fått stöd från Studiefrämjandet som har betalat den låga hyran i Kommersen. Men nu blir de bortglömda, eftersom de inte passar i den nya dyra stadsdelen. Göteborgs kommun skalar av de ideella organisationerna, när de istället kan skala upp dem.

Drivs av volontärer

Båda initiativen drivs ideellt. De behöver inget pengastöd, de gör det de gör med frivillig kraft och de bidrar till hållbarhet, kunskap om reparationer och återbruk, och minskar stadens miljöavtryck. Vad de behöver är en plats att vara på. Om de ska betala marknadsmässig hyra, även om den delas mellan flera hyresgäster, går verksamheterna under. Centralt läge är viktigt för att vara tillgängliga och attrahera många olika intressenter. Vi vill också påminna om att en stad är mer än affärer och kommunal service. Också centrala stadsdelar och dess invånare behöver mellanrum, icke-kommersiella platser och ytor för att socialisera, umgås och vara kreativa.

Även om samverkan fortsätter med vissa förvaltningar och kommunala initiativ, gör budgetbesparingskrav och brist på politisk vilja, att sådana gemensamma initiativ läggs på is, går på sparlåga eller saknar plats att bedriva verksamheten. Göteborgs stad har dragit sig ur Fixoteken och har inte plats för Cykelköket i sin finansiella modell. Göteborg Stad var länge i framkant av avfallsförebyggandet i Sverige, en förebild bland kommuner och för nationella myndigheter. Genom att avveckla sociala innovationer som skapades genom samverkan mellan civilsamhället och staden positionerar sig staden i andra änden av skalan.

ANNONS

Ideella föreningar bidrar inte bara till ett inkluderande medborgarskap och en levande stad. Deras verksamhet är värdeskapande för fastighetsaffärer och de gör centrala bostäder och kontor mer attraktiva.

Städer som till exempel Barcelona har skapat föreningsbidrag, offentliga partnerskap och andra innovativa åtgärder i sina centrala delar för att underlätta att medborgardrivna initiativ och även det lokala näringslivet stannar kvar, och att centrala delar inte likriktas av gentrifiering. Viktigt att komma ihåg är att ideella föreningar inte bara bidrar till ett inkluderande medborgarskap och en levande stad. Deras verksamhet är värdeskapande för fastighetsaffärer och de gör centrala bostäder och kontor mer attraktiva.

Det är dags att Göteborg bestämmer sig, vill staden vara i bak- eller framkant vad gäller hållbarhet, och då inte bara på papper utan också i handling? Låt oss skapa ett framgångsrikt exempel på hur föreningsliv också kan ha rum i centrala delar av staden, som på Masthuggskajen. Vi författare till artikeln, volontärer och forskare, vill peka på att det mest grundläggande för en mer inkluderande och hållbar stad är att ge tillgång till plats för människor också utan kommersiella krav. Resten sköter civilsamhällets kreativa kraft.

Bruno Chies, Solidariskt Kylskåp

Carl Thorshag, Cykelköket Göteborg

Robin Biddulph, docent i kulturgeografi

Patrik Zapata, professor i offentlig förvaltning

María José Zapata Campos, docent i företagsekonomi

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS