Socialbostäder, subventionerade för låginkomsttagare, lyfts ibland fram som en lösning, men det riskerar att skapa ett splittrat samhälle. Dessutom är socialbostäder dyrt att införa, kräver omfattande byråkrati och riskerar att låsa in människor i system som de inte kan ta sig ur.
I stället behöver den generella bostadspolitiken kompletteras med åtgärder som gör att fler hushåll ska få tillgång till en lämplig permanentbostad och att de ska ha råd att bo kvar i den. Det politiska ansvaret ligger hos staten och kommunerna, men alla hyresvärdar behöver hjälpa till.
Ett förslag på hur situationen kan förbättras är att Försäkringskassan bör kunna lämna förhandsbesked om bostadsbidrag inför kontraktsskrivandet, vilket ökar möjligheterna att få hyra en bostad. En nationell hyresgaranti skulle underlätta för hushåll som har råd att betala hyran, men inte uppfyller hyresvärdarnas krav. En hyresgaranti som kan sökas av alla främjar rörlighet och flytt till kommuner där arbetskraft efterfrågas.
Sociala kontrakt
Kommunerna har en viktig roll att vid behov erbjuda boende i form av sociala kontrakt eller Bostad först-metoden, som är viktiga vägar in på bostadsmarknaden för hemlösa med en social eller medicinsk problematik. För att underlätta för andra bostadssökande behöver kommunerna arbeta med reservationer och förturer i dialog och samverkan med alla hyresvärdar på orten.
Hyresvärdarnas tillträdeskrav ska vara rimliga och inte utestänga sökande i onödan. Om inkomstkrav ställs ska de utgå från konsumtionsutrymmet när hyran är betald. Bostadsbidrag och bostadstillägg samt andra inkomstslag än lön som till exempel pension, a-kassa, sjukersättning, försörjningsstöd och barnbidrag ska accepteras som inkomst. Hyresvärdarna behöver lämna lägenheter till bostadsförmedling eller liknande, arbeta med reservationer utifrån behoven på den lokala bostadsmarknaden och erbjuda kommunen lägenheter för sociala ändamål.
Det räcker inte att människor får tillgång till en bostad – de måste också ha råd att bo kvar. Bostadsbidraget finns till för att hushåll med svag ekonomi ska kunna efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Det är ett bättre sätt att stödja låginkomsthushåll än att hänvisa dem till socialbostäder. Antalet hushåll som får bostadsbidrag har över tid minskat kraftigt samtidigt som värdet har urholkats då bidraget inte hållit jämna steg med hyresutvecklingen. Riksrevisionen påpekade nyligen att bostadsbidragets bostadspolitiska måluppfyllelse har försämrats.
Antalet hushåll som får bostadsbidrag har över tid minskat kraftigt samtidigt som värdet har urholkats då bidraget inte hållit jämna steg med hyresutvecklingen
Ska bostadsbidraget bli ett effektivt redskap för att uppnå de bostadssociala mål som det syftar till, behöver nivåerna höjas och indexeras och bidraget bli tillgängligt för alla vuxna, inte bara barnfamiljer och unga under 29 år.
Kommunerna och hyresvärdarna måste bli bättre på att förebygga avhysningar. Både hushållet och samhället tjänar på varje avhysning som inte blir av. En tidig personlig kontakt med hyresgästen är viktig för att hyresskulden inte ska öka. Hyresvärdarna behöver agera snabbt när hyran inte betalas och samarbeta med kommunen för att undvika att ärendet går till avhysning.
Breda överenskommelser
I ett välfärdssamhälle ska alla kunna leva i goda bostäder. Genom ett ansvarsfullt och samtidigt agerande av staten, kommunerna och hyresvärdarna kan hyresrätten ta sin del av ansvaret för ett bostadssverige utan socialbostäder och där det inte längre finns ”insiders och outsiders” utan enbart insiders.
Ska vi nå dit krävs brett förankrade överenskommelser om en långsiktigt hållbar social bostadspolitik på nationell och kommunal nivå. Med rätt förutsättningar kommer våra medlemsföretag och andra hyresvärdar att både kunna och vilja hjälpa till. Det är hög tid att politiken enas. Alla i Sverige måste få möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och att stanna kvar där.
Johan Löfstrand (S), ordförande Sveriges Allmännytta
Elisabeth Norman (C), första vice ordförande
Carin Ramneskär (M), andra vice ordförande
Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta
