Under slutet av 60-talet stod Sverige inför betydande energiutmaningar. Lösningen blev en historisk satsning på kärnkraft. Det visade sig bli en av tidernas mest lyckade infrastruktursatsningar. Det svenska kraftsystemet blev därefter känt som ett av världens bästa. Tack vare detta har svenska företag och hushåll kunnat nyttja fossilfri och stabil el året runt. Satsningen var inte styrd av ideologi från höger eller vänster – utan utifrån en sund bedömning av behoven och Sveriges bästa.
I dag står Sverige återigen inför uppgiften att genomföra en historisk upprustning av vårt elsystem. De olika politiska besluten som bidragit till nedmonteringen av befintlig kärnkraft har sett till att hushåll och näringsliv tyngs av volatila och höga elpriser, och effekt till ny industri saknas. Den senaste tidens elpristoppar har återigen påmint södra Sverige om konsekvenserna av den forcerade kärnkraftsavvecklingen som skett de senaste tio åren. Utan tillräckligt mycket kärnkraft i södra Sverige saknas en grundpelare i elsystemet.
Problemen med effektbrist i södra Sverige kvarstår, trots omfattande vindkraftsutbyggnad
Framtida energilösningar och teknikutveckling inom energisektorn ska bejakas men i dagsläget saknas beprövade, fossilfria baskraftsalternativ till kärnkraften som levererar motsvarande nyttor och produktionskapacitet.
Sverige har nu egentligen tre vägval. Det första alternativet är att inte vidta några åtgärder och riskera att situationen successivt förvärras. Det andra alternativet är att kärnkraften fasas ut och enbart ersätts av väderberoende elproduktion. Sverige har i praktiken redan börjat pröva det alternativet. Tyvärr med nyvunna erfarenheter av ett dysfunktionellt elsystem med höga elpriser när det inte blåser. Tyskland har liknande, om än mer allvarliga, erfarenheter efter en omfattande kärnkraftsavveckling. Det har medfört negativa konsekvenser för landets ekonomi och för klimatarbetet. Problemen med effektbrist i södra Sverige kvarstår, trots omfattande vindkraftsutbyggnad. Det tredje alternativet är att agera för att ny kärnkraft ska byggas för att på så vis säkerställa god tillgång på el året runt och viktiga systemtjänster.
Oppositionen verkar inte kunna förklara hur deras energipolitiska kalkyl ska fungera i praktiken. Risken är att Sverige med oppositionens politik kan få samma problem som Tyskland, med ett ökat beroende av fossil elproduktion.
Rimliga elpriser
Samhällsbärande infrastruktur, som kärnkraft, tar tid att bygga. Men att det tar tid är ingen ursäkt för att undvika att fatta beslut. De besluten vi fattar i dag kommer att avgöra om 2030- och 2040-talets hushåll och näringsliv ska ha goda villkor och rimliga elpriser. Det kommer avgöra förutsättningarna för tillväxt, bra löner och fler jobb. Ett av de avgörande stegen för att uppnå detta är att säkra en finansierings- och riskdelningsmodell för ny kärnkraft, som regeringen nu arbetar fram.
Investeringarna är stora och långsiktiga och därför svåra att bära utan statens inblandning. I ett sådant arbete kommer regeringen alltid att värna skattebetalarnas pengar och säkra ordning och reda i offentliga finanser. Ny kärnkraft kommer ingjuta kraft i svensk ekonomi.
Kritiken mot att kärnkraften kan komma att åtnjuta offentligt stöd vad gäller finansieringen är dock svår att förstå. Politiken har bland annat under lång tid byggt upp osäkerheter kring kärnkraftens framtid, vilket skapat risk kring nya investeringar. Ett stöd är motiverat för att överbrygga övergången från en längre tid av kärnkraftsavveckling i Sverige till att nu möjliggöra ny kärnkraft. Det är heller inte ovanligt att stora infrastruktursatsningar kräver statlig inblandning för att komma till stånd.
Bidra till lösningen
Nedläggningen av kärnkraftsreaktorer under socialdemokratiska regeringars tid vid makten har kommit till ett högt pris. Socialdemokraterna behöver nu bestämma sig för om de vill fortsätta att vara en del av problemet eller bidra till lösningen. Moderaterna och regeringen kommer agera för vad som är bäst för Sverige. Problemen är uppenbara – men det är också lösningen. Nu behövs samling och handlingskraft för att nya kärnkraftsreaktorer ska byggas. Snart kan Sverige påbörja återuppbyggandet av världens bästa elsystem.
Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister
Mats Green (M), energi- och näringspolitisk talesperson
