Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Språktest inom vård och förskola ställer ökade krav på svenskundervisningen för utlandsfödda, menar debattörerna. Bild: Privat / Fredrik Sandberg, TT
Språktest inom vård och förskola ställer ökade krav på svenskundervisningen för utlandsfödda, menar debattörerna. Bild: Privat / Fredrik Sandberg, TT

Göteborg måste se över kvalitén på SFI-undervisning

Språktest inom vården och i förskolor ställer också krav på effektiv språkutbildning. Men det som erbjuds i Göteborg idag är undermåligt, skriver Araz Fanni och Tomas Magnusson från föreningen Infoglob.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det är ett rimligt krav att personalen på förskolor i Göteborg ska kunna prata svenska. När Socialdemokraterna och Demokraterna nu bestämt sig för att driva frågan i Förskolenämnden, så är det genom att ett språktest ska införas.

För integrationen och samhällets bästa behövs att Göteborg öppnar sin famn för deltagande i samhällsliv och arbetsliv. Parallellt med kravet på språktest är måste kommunen se över kvaliteten på den svenskundervisning som erbjuds till alla utlandsfödda.

Kräver bättre utbildning

Det som erbjuds idag är undermåligt. Cirka fem timmar lärarledd undervisning per vecka är inte nog. Här är några förbättringsförslag så att många fler av dem som vill ha jobb i förskola, hemtjänst eller äldrevård blir duktiga att tala svenska redan innan de söker jobb:

Utlandsfödda bör från början erbjudas sysselsättning på 40 timmar i veckan, mer lärarledd undervisning, arbetspraktik och andra aktiviteter.

Svenskundervisningen måste också passa dem som är ovana vid studier och inte kommer direkt från skolbänken. Erfarenheten säger att en kombination av språkträning och arbetsträning är det mest effektiva sättet att lära sig ett språk.

Förskoleassistenter, som prövar på jobbet i förskola måste få ett pedagogiskt träningsprogram i svenska parallellt med jobbpraktiken.

Coronapandemin har gett en mörk illustration av utanförskap och bristande integration, med höga sjukdomstal bland utlandsfödda

Ett grundläggande krav för att få bättre genomslag för svenskan bland nyanlända är naturligtvis att integrationsproblemen i Göteborg får en ny uppmärksamhet. Coronapandemin har gett en mörk illustration av utanförskap och bristande integration, med höga sjukdomstal bland utlandsfödda. Vad hjälper det att trycka affischer på 26 olika språk (vilket skedde i Stockholm) när de ändå inte blir lästa. Det här handlar om bristande tilltro till samhället, vilket framgått i två kommunala studier över skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg.

Det civila samhället, föreningslivet, är en resurs som bara väntar på att engageras. Under några dramatiska månader 2015 – 2016 när 163 000 människor sökte asyl i Sverige och samhällets resurser inte räckte, fanns civilsamhället och frivilliga på Göteborgs centralstation för att se till att människor fick tak över huvudet och mat i magen.

Därför är vårt förslag till kommunpolitikerna: Bjud in civilsamhället att lösa integrationen genom att stödja föreningslivets intresse för människor. Släpp de fria krafterna lösa.

Araz Fanni, Föreningen Infoglob

Tomas Magnusson, Föreningen Infoglob

PS – Infoglob sökte nyligen medel för att arbeta med 200 utlandsfödda svenskar i Göteborg, som aldrig kommit in på arbetsmarknaden därför att de inte klarat av att lära sig svenska. Projektet innebar att pröva nya metoder för språk och arbetsträning, och inte minst samhällsorientering, att förvandla utanförskap till intresse för Sverige. Europeiska socialfonden avslog ansökan, liksom några andra ansökningar, och pengarna för ändamålet, cirka 9 miljoner, kommer nu att skickas tillbaka till Bryssel.