Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vad nuvarande hyressättningssystem leder till har vi kunnat se i lika många decennier som det tar att få ett centralt förstahandskontrakt i en svensk storstad, skriver debattören. Bild: Olof Ohlsson
Vad nuvarande hyressättningssystem leder till har vi kunnat se i lika många decennier som det tar att få ett centralt förstahandskontrakt i en svensk storstad, skriver debattören. Bild: Olof Ohlsson

Fri hyressättning i nyproduktion innebär inte ”marknadshyror”

Hyresgästföreningen påstår att fri hyressättning i nya hyreslägenheter är första steget till marknadshyror för samtliga landets hyresrätter. I själva verket kommer ingen hyresgäst i det befintliga beståndet kommer att beröras, skriver Rikard Ljunggren, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

8/6 Ren skrämselpropaganda om marknadshyror

9/6 Fri hyressättning i nyproduktion – ett steg mot marknadshyror

I sin replik hävdar Hyresgästföreningen att fri hyressättning i nya hyreslägenheter är första steget till att införa något de kallar för marknadshyror för samtliga landets hyresrätter. Detta på grund av ett scenario som Fastighetsägarna beskrivit i en rapport från 2013. Även om vi smickras av det inflytande som de tillskriver oss, vill vi ändå understryka att om det vore så enkelt att reformera hyreslagstiftningen, skulle vi inte ägna oss åt annat än att spå framtiden.

På tal om förutsägelser, så hänvisar Hyresgästföreningen till sin rapport om vad som händer om ”marknadshyror” införs. En rapport med ungefär samma validitet som Heikki Vesas horoskop. Däremot bidrar den till att skrämma upp de grupper de säger sig värna. Som om deras förhandlingsmonopol är det enda som hindrar återinförandet av barnrikehus och nödbostäder. Det är oseriöst. Skrämselpropagandan står i vägen för ett vuxet samtal, hur vi tillsammans kan förändra hyresmarknaden så att fler kan ha en bostad.

Gynnar Hyresgästföreningen

Vad nuvarande hyressättningssystem leder till har vi kunnat se i lika många decennier som det tar att få ett centralt förstahandskontrakt i en svensk storstad. Det är ett system vars välfärdsförluster uppgår till 20 miljarder kronor årligen. Ett system som varken gynnar låginkomsttagare, unga eller dem som vill ändra sin livssituation. Däremot gynnar systemet Hyresgästföreningen. Det är sannolikt där skon klämmer, då den föreslagna reformen innebär att deras affärsmodell blir obsolet.

Så åter till just den föreslagna reformen, nämligen införande av fri(are) hyressättning i nyproduktion. Att hyressättningen speglar konsumenternas värderingar borde välkomnas av en konsumentförening. Det var också grundtanken med bruksvärdessystemet. Även de så kallade systematiska hyressättningsmodeller, som Hyresgästföreningen normalt vurmar för, innebär att hyror ska justeras efter områdens attraktivitet, så invändningen kan inte vara principiell.

Hur landets hyresnämnder kommer att ställa sig till yrkanden från hyresvärdar som vill höja hyran på grund av att områdets attraktivitet ökat, vet nog inte ens Heikki Vesa. Klart är att bevisbördan om skäligheten faller på hyresvärden, om reformen blir verklighet. Konsumentskyddet förblir intakt. Det tål dessutom att upprepas: ingen hyresgäst i det befintliga beståndet kommer att beröras.

Framgångsrikt i Finland

Över till den finska avregleringen. Vad Hyresgästföreningen glömmer att nämna är att lönerna i Finland, åren 1995-2000, steg med närmare 20 procent. Att medelhyrorna samma tid steg med 42 procent nominellt i Helsingfors berodde på att de, likt dagens svenska hyror, låg långt under betalningsviljan.

Samtidigt förde staten en effektiv, behovsprövad social bostadspolitik som resulterat i Europas lägsta hemlöshet. På köpet fördubblades utbudet av hyreslägenheter. Idag kan en bostadssökande få tag i en lägenhet i centrala Helsingfors omgående.

Hyresmarknaden i Finland är numer stabiliserad. Hyrorna följer utbud, efterfrågan och den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den reformerade hyresmarknaden ledde alltså inte till att de finska hyresgästerna ställdes på bar backe. Snarare innebar den att hyrorna anpassades till människors preferenser. Samtidigt förde staten en effektiv, behovsprövad social bostadspolitik som resulterat i Europas lägsta hemlöshet. På köpet fördubblades utbudet av hyreslägenheter. Idag kan en bostadssökande få tag i en lägenhet i centrala Helsingfors omgående.

En sådan hyresmarknad skulle vara bra för Hyresgästföreningens medlemmar generellt, men framför allt för alla som idag står utanför bostadsmarknaden. Det är något som de borde stå upp för, snarare än att med alla till buds stående medel motarbeta reformer som bidrar till att fler får någonstans att bo, bara för att den hotar deras affärsmodell.

Rikard Ljunggren, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR