Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Utbildning är kanske den största framgångsfaktorn för att inte hamna i kriminalitet. skriver Solvig Ekblad och Marianne Kristiansson. Bild: Nora Lorek
Utbildning är kanske den största framgångsfaktorn för att inte hamna i kriminalitet. skriver Solvig Ekblad och Marianne Kristiansson. Bild: Nora Lorek

Forskare på KI: Så stoppar vi gängvåldet – från tidig ålder

Hela samhället väntar på ett behandlingsprogram som ska rädda barn och ungdomar som hamnat i grov kriminalitet. I själva verket finns det flera nyckelfaktorer som spelar in och kan bidra till en lösning, skriver Solvig Ekblad och Marianne Kristiansson, forskare vid Karolinska Institutet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I nuläget diskuteras vad som ska göras åt unga som skjuter. Oftast sker diskussionerna utifrån ett diffust grupp-perspektiv – gängen ska liksom ”tryckas tillbaka.” Bakom varje skjutning finns individer, såväl offret som förövaren, som oftast sedan många år varit kända av samhällets aktörer på grund av brottslighet och tidigt normbrytande beteende. Det verkar som att samhället väntar på att det ska dyka upp något behandlingsprogram som räddar dessa barn och ungdomar. En kompletterande nyckel kan vara tidigt fokus på riskfamiljer.

Allt grövre våld

Det har skett en normförskjutning bland kriminella och grovt våld har blivit ett allt viktigare medel för att lösa konflikter, hävda sig eller ta marknadsandelar i droghandeln. Barn som växer upp i otrygga miljöer, till exempel ett av de 61 områden som identifierats som utsatta av regeringen, med föräldrar och andra anhöriga som har svårt att utgöra goda förebilder riskerar att dras in i kriminalitet. I Sverige är just dessa utsatta områden inte hållbara utifrån FN:s hållbarhetsmål, inkluderande och säkra. I sammanhanget kan nämnas att den kroppsliga ohälsan i dessa utsatta områden är betydande. Det finns också risk att föräldrars ohälsa efter trauman överförs till nästa generation.

I Sverige tar vi saker för givna och har ett individperspektiv, men det finns stort kunskapsgap bland nyanlända som är en heterogen grupp och kommer från länder som värderingsmässigt skiljer sig stort från Sverige. Genom språket kan det hända att barnen, speciellt söner tar över föräldraskapet, och hotar med orosanmälan om det inte får sin vilja igenom.

Skyddande faktorer för barn och unga är därför att trygga vuxna i sitt liv samt vuxna som är intresserade av att lyssna och förstå ungdomens situation. En kompletterande nyckel är därför att göra barn och unga och deras föräldrar specifikt nyanlända föräldrar med många barn i utsatta områden delaktiga tidigt. Dels för att det är en grundläggande trygghet, men också för att barn, unga och deras föräldrar är experter på sina egna behov och att de har mycket att bidra med. Deras röst måste höras och vikten av alla människors lika värde lyftas fram.

Positiva resultat

Det finns över tio års positiva erfarenheter i förste författarens forskargrupp med att koordinera en behovsbaserad hälsoskola som komplement till samhällsinformation. Deltagarna får komma till en kontext där man känner sig trygg, för att informera i dialog om mänskliga rättigheter, hedersrelaterad våld, barnuppfostran, hälsa och sjukvårdsorganisation, friskvård och svenskt rättsväsende. Till skillnad från många traditionella studiecirklar bygger dessa mycket på deltagarnas egna frågor och leds av en koordinator och samtalsledare från rättsväsende, socialtjänst och primärvård.

Ett nytt komplext område som blivit allt mer iögonfallande på sistone är våldet där tredje person skottskadas eller dör av att vara på fel plats när gäng gör upp och använder skjutvapen. Det kan förväntas att avsaknad av utbildning, dålig hälsa och drogmissbruk gör unga sårbara för att rekryteras av äldre kriminella som använder de unga för att begå avskyvärda brott.

Allmänheten i utsatta områden kan komma att uppleva en allt större rädsla och otrygghet. Det är inte heller värdigt att unga sårbara individer förses med skjutvapen och springer runt och använder automatvapen på allmän plats – utnyttjade av mer kontrollerade och sofistikerade ledande aktörer som gör stora vinster på narkotikahandel och utpressningar.

Ökad rekrytering

Det finns risk att hälsan, den fysiska och den mentala, hos de som redan är socioekonomiskt sårbara blir lidande, dels av pågående pandemi, dels av åtgärder för att bekämpa smittspridningen, som tidvis stängda skolor och fritidsaktiviteter, affärer, service. Detta kan öka risken för att de mest sårbara rekryteras till gäng.

Här är våra förslag på saker som nu behöver prioriteras:

• Ökat tempo med tidigt individfokus från samhället med konkret kommunikation med föräldrar i riskfamiljer. Konsekvenserna av våld och normbrytande beteende måste tydliggöras av samhällets aktörer som socialtjänst, skola och rättsväsende. Det rör sig om hur vi som tjänstemän agerar när vi ställs inför en ung person som börjat begå brott. Vi behöver undvika diffusa samtal eller otydlig vård i hemmet utan tillräcklig kommunikation med föräldrarna.

• Öka riskfamiljers kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för individers motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa genom kort utbildning i anslutning till sfi och samhällsinformation med vårdpersonal och samhällsaktörer som samtalsledare. Det krävs också utbildning om rättsväsendet.

• Lyft fram hälsans betydelse för att barn i socioekonomiskt utsatta områden ska lyckas i skolan. Utbildning är kanske den största framgångsfaktorn för att inte hamna i kriminalitet.

• När ledande kriminella aktörer lagförs måste samhället snabbt ha ett individfokus på vilka som kan tänkas ta över. Det ovan beskrivna individ- och familjeperspektivet kan förväntas underlätta detta.

Solvig Ekblad, leg psykolog och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning

Marianne Kristiansson, leg läkare, rättspsykiater, adjungerad professor i rättspsykiatri

LÄS MER: Erik Nord: ”Därför har Sverige flest dödsskjutningar i Europa”

LÄS MER: Ta efter Danmarks lagstiftning mot gängen

LÄS MER: Klanstrukturer frodas i segregerade miljöer