I en nyligen publicerad rapport från Brå är Sverige det land i Europa med högst användning av skjutvapenvåld. Det är helt oacceptabelt. Den organiserade brottsligheten har flyttat fram sina positioner på ett oroväckande sätt och hotar att underminera vårt samhälle. Det är hög tid att samla samhällets goda krafter för att slå tillbaka med full kraft. I det arbetet kan och vill kommunerna bidra, men då behöver regeringen ge oss förutsättningarna.
LÄS MER:Våldet måste få ett slut – Sverige förtjänar bättre
Brå:s jämförande studie av dödligt skjutvapenvåld i Europa visar att Sverige har gått från att ha de lägsta nivåerna av skjutvåld i Europa till att ha i särklass högst. Våldsupptrappningen har skett under flera års tid och går inte att skåda i något annat land. Trots det står regeringen fortfarande helt handfallna inför utvecklingen. Från årsskiftet till den 15 maj har Sverige redan drabbats av 84 skjutningar, vilket motsvarar cirka 4–5 skjutningar i veckan.
Nationellt bör regeringen ta inspiration från Danmark. Där döms kriminella bland annat till dubbla straff om brotten kan kopplas till gängkriminalitet, där finns inga ungdomsrabatter och där kan även personer under 18 år dömas till långa fängelsestraff.
Hårdare straff
Ett tydligt exempel på hur de danska lagarna tillämpas effektivt är domen från det uppmärksammade dubbelmordet i Herlev. Domen innebar att fem svenska gängmedlemmar från den så kallade Dödspatrullen dömdes till fängelse. Tre av dem fick livstids fängelse och de två som endast var 17 år när morden utfördes dömdes till 20 års fängelse. Hade dessa personer blivit dömda för samma brott i Sverige hade straffen varit betydligt lindrigare.
Parallellt behövs fler åtgärder på lokal nivå för att öka tryggheten. Allt för många invånare känner sig otrygga, vilket ställer krav på ett mer effektivt trygghetsarbete, inte minst behöver kraft riktas för att bekämpa det parallellsamhälle som växt fram i många kommuner. Det kräver god samverkan mellan polisen, andra statliga myndigheter och kommunerna.
Tyvärr saknar de kommunala organisationerna fortfarande möjlighet att agera fullt ut inom en del områden. Nedan listar vi fem brådskande åtgärder som vi vill att regeringen vidtar för att underlätta och effektivisera det lokala trygghetsarbetet.
1. Ge ett samverkansuppdrag till relevanta statliga myndigheter. Regeringen borde i regleringsbreven ge statliga myndigheter såsom Polisen, Tullverket, Kronofogden, Försäkringskassan och Kustbevakningen ett generellt uppdrag att samverka med kommuner för att bekämpa organiserad brottslighet.
2. Ta initiativ till ökad och mer kontinuerlig lokal myndighetssamverkan i städer där organiserad brottslighet verkar. Ett gott exempel på detta är operation Klöver i Helsingborg 2020, där Polisen, Kronofogden, Tullverket, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, räddningstjänsten och Helsingborgs stads miljöförvaltning och tillståndsenhet tillsammans genomförde en tredagarsinsats för att komma åt kriminella personer med skulder till samhället. På dessa tre dagar lyckades myndigheterna beslagta 30 bilar, kontanter, guld, väskor och skyddsvästar samt ge böter, sanktionsavgifter och viten till ett värde av totalt 6,3 miljoner kronor. Det är en effektiv metod för att attackera tillgångarna, vinsterna och statussymbolerna hos kriminella verksamheter, vilket gör en kriminell livsstil mindre attraktiv. Insatser som denna bör ske mer kontinuerligt i mindre skala mellan olika myndigheter.
3. Reglera att Lagen om uppgiftsskyldighet i samverkan mot organiserad brottslighet även omfattar kommuner. Kommuner och myndigheter behöver kunna dela sekretessbelagd information med varandra. Det finns flera fall där statliga myndigheter och kommuner skulle dra nytta av ett sådant informationsutbyte, exempelvis har miljöförvaltningar, räddningstjänsten och tillståndsenheterna tillsynsrätt över affärsverksamheter som frekvent används av kriminella nätverk.
4. Ge statliga myndigheter rätt att dela brottsstatistik med kommuner. För att kommunerna mer effektivt ska kunna avlasta polisen med trygghetsskapande insatser mot exempelvis störning av ordning i offentlig miljö, buskörning, nedskräpning, skadegörelse och klotter behöver polisen kunna dela brottsstatistik, lägesbilder och händelserapporter med kommunerna.
5. Utöka samverkansuppdraget kring kameraövervakning. I dagsläget arbetar polisen och kommunerna inte sällan på skilda håll med kameraövervakning. Regeringen borde ge polisen uppdrag och resurser så att de i ännu högre grad kan samverka om olika lösningar, vilket skulle leda till effektivare trygghetsarbete. God samverkan kring kameraövervakningen är även viktigt för att tillsammans kunna möta utvecklingen av sensorer som kan reagera på rörelser och ljud som skrik, skott eller explosioner.
Viktiga pusselbitar saknas
Vi kommunpolitiker upplever att justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) har goda ambitioner i sitt arbete mot den organiserade brottsligheten. En del insatser har också gjorts, men flera viktiga pusselbitar saknas fortfarande. Det är dessutom tröttsamt att bli lovade reformer för att sedan upptäcka att miljöpartiet har dragit dem i långbänk, eller att de inte genomförs alls.
Det är hög tid att regeringen agerar kraftfullt för att få till ökad samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner.
Det är hög tid att regeringen agerar kraftfullt för att få till ökad samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner, samt att sekretesshindren undanröjs så att vi mer effektivt kan förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.
Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg
Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd Stockholms stad
Axel Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg
Anna Bergkvist Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande i Växjö
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping
Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad