Covid-19 är inte den sista och troligen inte heller den värsta pandemi som kommer att drabba oss under detta århundrade. Mest oroande när vi blickar framåt är den snabba utveckling och kunskapsspridning inom syntetisk biologi som ökar risken för pandemier orsakade av laboratorieskapade smittämnen – antingen avsiktligt genom terrorhandlingar eller oavsiktligt genom laboratorieläckor. En förstärkt samhällsberedskap mot sådana katastrofer är därför av största vikt.
Kunskapsläget om en smitta är alltid ofullständigt, och det gäller i än högre grad i början av en epidemisk process från ett tidigare okänt smittämne. Det är fortfarande mycket vi inte vet om coronaviruset, men våren 2020 var kunskapsläget ännu svagare rörande dess grundläggande egenskaper som grad av smittsamhet och dödlighet. Att hantera denna osäkerhet, och laborera med rätt slags sannolikhets- och försiktighetsöverväganden, är svårt men nödvändigt.
Dessvärre verkar denna kompetens brista hos svenska Folkhälsomyndigheten (FHM), som i stället gång på gång uppvisat ogrundad tvärsäkerhet. Ett tidigt tecken på detta såg vi i DN i mars förra året. Dåvarande generaldirektör Johan Carlson beskrev som ett värstafallscenario att 10 000 till 15 000 personer i Sverige skulle nås av smittan – samtidigt som motsvarande myndigheter i Danmark och Norge talade om scenarier där 10-15 procent respektive 25 procent av befolkningen smittas.
LÄS MER:Så många kan dö i covid-19 fram till juni – i värsta scenariot
Uppnå flockimmunitet
Carlsons bedömning visade sig snabbt ohållbar, och FHM låste då i stället fast sig i en bedömning om att coronaviruset hade hög smittsamhet men i övrigt inte var stort värre än en svår influensa. Tanken på att (som i en del östasiatiska länder) kväsa viruset lades hastigt och lustigt åt sidan, och i stället blev strategin att låta det svepa genom befolkningen tillräckligt sakta och kontrollerat för att inte överskrida sjukvårdskapaciteten, fram till den punkt då flockimmunitet uppnåtts.
Denna idé verkar dessvärre fortfarande – ett och ett halvt år senare – prägla FHM:s och Anders Tegnells tänkande. I DN (9/11) menar han att en ökning av smittan de närmaste månaderna ”är i det närmaste oundviklig", och uppvisar ett totalt ointresse för att vidta åtgärder nu. I stället är han helt fokuserad på vad vi kommer att behöva göra när den fjärde vågen väl är ett faktum. Att in i det sista vilja avstå från samhälleligt kostsamma nedstängningar är begripligt, men att i detta läge inte utnyttja testning och smittspårning fullt ut är direkt omdömeslöst.
Ofullständig kunskap
Andra exempel på FHM:s bristande förhållningssätt till ofullständig kunskap är hur länge de envist, och i strid med forskningsläget, höll fast vid att presymptomatisk smitta är betydelselöst och att munskydd är ineffektivt. Något som troligen bidrar till dessa missbedömningar är den brist på matematisk och statistisk kompetens inom myndighetens väggar, som återkommande manifesterat sig i deras rapporter.
Nästan parodiskt är hur de i en rapport och en presskonferens den 21 april förra året spekulerade om att det i Stockholms län skulle gå 1 000 smittade på varje rapporterat fall. Med tanke på att antalet rapporterade fall i länet vid denna tidpunkt var uppe i 4 000, skulle det innebära ett totalt antal smittade på 4 miljoner – att jämföra med länets befolkning på 2,4 miljoner.
Behov av förnyelse utifrån
Även kommunikation med allmänheten är en för krishantering viktig kompetens där FHM visat svåra brister. Ett pikant exempel är hur Johan Carlson i januari i år vid minst två tillfällen uppträdde utan munskydd i kollektivtrafiken, mot FHM:s egna rekommendationer, vilket givetvis sände demoraliserande signaler. Ett annat är hur Anders Tegnell förra hösten förklarade i Expressen att han inte är rädd för att smittas och att ”det är mycket farligare att gå över ett övergångsställe i stan” – en felbedömning långt mer drastisk än att hävda att ett vanligt köksbord är högre än Gothia Towers.
LÄS MER:Rickard, 49, är ett av coronafallen som inte syns i statistiken
Coronapandemin har haft enorma skadeverkningar, men lyckligtvis inte på en nivå där den riskerar leda till samhällskollaps. Vi kan inte ta för givet att vi kommer att ha samma tur nästa gång. I stället behöver vi förbereda oss, och se till att relevanta myndigheter har erforderlig kompetens. Här kommer FHM av allt att döma till korta och är i stort behov av förnyelse utifrån.
Att i detta läge inte utnyttja testning och smittspårning fullt ut är direkt omdömeslöst.
Tyvärr verkar man från regeringshåll inte inse detta. Ett tecken på det är att när Carlson för ett par veckor sedan lämnade sin generaldirektörspost, valde man att till hans efterträdare internrekrytera tidigare avdelningschefen Karin Tegmark Wisell. Inget tyder på att hon skulle vara mer skyldig än någon annan till den bristande kunskapskulturen på FHM, men något starkt steg mot förnyelse är valet knappast.
Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Chalmers tekniska högskola
LÄS MER:Folkhälsomyndigheten: Julresor kan behöva ställas in
LÄS MER:Folkhälsomyndigheten om coronakommissionens kritik: Har sett till hela hälsan