Replik
15/2 Förlängd preskriptionstid för utvisning skulle få skuggsamhället att växa
Den som har sökt asyl har rätt att få sina skyddsskäl prövade genom en rättssäker prövning. I praktiken ofta i flera instanser. En asylprocess har två möjliga utgångar, antingen beviljas uppehållstillstånd eller så avslås ansökan och då får personen ett utvisningsbeslut. Förslaget om förlängd preskriptionstid träffar de som fått sin asylansökan prövad – inte asylsökande.
Författarna skriver att ”ett nej är ett nej” visar en bristande förståelse för verkligheten. Det finns naturligtvis olika anledningar i de enskilda fallen till varför asylansökan inte beviljas, men när prövningen är klar och myndigheten och domstolar sagt sitt så måste utvisningsbeslut verkställas. Enligt Migrationsöverdomstolen är det dessutom i första hand en utvisad persons skyldighet att självmant lämna landet och inte svenska myndigheter som är skyldiga att verkställa beslutet med tvång.
Hållbar migrationspolitik
Då behöver ett nej vara ett nej. Det är inte bara en grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar asyl- och migrationspolitik som motverkar framväxten av ett skuggsamhälle. Det är dessutom nödvändigt för att Sverige ska uppfylla sina EU-rättsliga åtaganden.
Vidare anser författarna att det saknas ett faktabaserat underlag för påståendet att en längre preskriptionstid kan bidra till att fler återvänder till sitt hemland, utan att själva presentera några belägg för att det skulle förhålla sig på något annat sätt. Nu föreslår inte utredningen enbart en förlängd preskriptionstid, utan kanske ännu viktigare en preskriptionstid som först börjar löpa när personen lämnar landet. Utredningen menar att detta kommer att öka incitamenten för ett frivilligt återvändande, eftersom utlänningen då inte längre kan vänta ut att preskriptionstiden löper ut inifrån landet. Jag både delar och sätter tilltro till utredarens bedömning.
Om det trots den enskildes ansträngningar och samarbete med myndigheterna inte går att verkställa beslutet så kan ett uppehållstillstånd beviljas
Som författarna nämner kan det, i enskilda fall, finnas praktiska svårigheter att verkställa ett utvisningsbeslut, även om omfattningen av problemet inte kan kvantifieras. Om det trots den enskildes ansträngningar och samarbete med myndigheterna inte går att verkställa beslutet så kan ett uppehållstillstånd beviljas. Det förändras inte med utredningens förslag och är därför inte heller ett argument emot en förlängd preskriptionstid.
Författarna avslutar sin debattartikel med en anmärkningsvärd formulering, ”för de asylsökande som (…) inte har något annat alternativ än att gömma sig i Sverige”.
För den som har fått ett utvisningsbeslut efter en rättssäker prövning finns bara ett alternativ: att lämna landet. Man har inte längre rätt att uppehålla sig i Sverige och om man inte lämnar frivilligt kommer det att ske genom polismyndighetens försorg.
Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot och ordförande i Socialförsäkringsutskottet