Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Naina Helén Jåma/TT
Bild: Naina Helén Jåma/TT

Ekologisk odling är sämre för klimatet

Om vi skulle förbjuda kemikalier vid växtodling, som miljörörelsen vill, så skulle det resultera i att jordbruket krävde större landytor. Skog, som är vår bästa koldioxidfångare skulle skövlas och klimatet ta skada, skriver Anders Normann, ekotoxikolog vid branschorganisationen Svenskt Växtskydd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Diskussionen går het i Sverige mellan Eko-vänner och konventionella odlare. För den oinsatte ter sig valet självklart. Det är bättre med livsmedel som framställs utan kemikalier. Problemet är att allt – även det som kallas ekologiskt – innehåller kemikalier. Ett förbud skulle leda till lägre livsmedelsproduktion och försvåra klimatarbetet.

Allt är uppbyggt av kemiska ämnen, även livsmedel. Det betyder att intag av en normal kost innebär en daglig exponering av tusentals kemiska ämnen. Många livsmedel innehåller även giftiga ämnen helt naturligt.

Bygger på missuppfattning

En kemisk analys av en vanlig jordgubbe visar att den bland annat innehåller E210, det giftiga ämnet bensoensyra. Halten är dock så låg att det är ofarligt för oss. Samma bensoensyra används som konserveringsmedel i andra livsmedel. Exemplet med jordgubben visar att det inte går att skilja på kemi och kemi.

Debatten om ekologisk odling, som till och med har blivit regeringspolitik, bygger således på en missuppfattning. Kemikalier kan vara bra eller dåliga för oss människor, men det beror på vad det är för kemikalier och i vilken mängd – inte om det kommer utifrån eller inifrån.

Förespråkarna för ekologisk odling av livsmedel hävdar att de växtskyddsmedel, ”kemikalier”, som används i konventionell odling alltid är skadliga. Den relevanta frågan blir då vad det är för kemikalier. Svaret är ett slags läkemedel för växterna, ”kemikalier” som hindrar angrepp av skadegörare och ogräsväxter som slår ut grödan.

Växternas läkemedel

Jämför vi med oss själva skulle vi aldrig säga att de läkemedel som vi använder är farliga eftersom de kommer utifrån och inte finns naturligt i oss. Syftet med läkemedel är att genom kemi stoppa sjukdomar och göra kroppen frisk igen. På samma sätt är det med växternas läkemedel. Självklart ska man inte använda dem där det inte är nödvändigt och man bör alltid studera och följa upp effekterna, men att påstå att användningen i sig är farlig, det är ovetenskapligt. Det här får enorma konsekvenser. Inte bara i Sverige utan även globalt.

På EU-nivå pågår ett intensivt lobbyarbete från olika miljöorganisationer för att förbjuda de växtskyddsmedel som används i konventionellt jordbruk. Argumentationen liknar eko-företrädarnas: Kemikalier är alltid farligt.

Skörden slås ut

Skulle dessa organisationer få sin vilja igenom och förbjuda växtskyddsmedel blir den omedelbara konsekvensen att en stor del av skörden slås ut. Den dör, för att använda medicinskt språk. Ur ett resursperspektiv är detta mycket bekymmersamt. Om skördarna minskar tvingas lantbrukarna antingen utöka den landareal som de odlar på eller avstå från mer produktion och livsmedelsförsörjning. I en värld där befolkningen inom ett par årtionden når tio miljarder, samtidigt som den odlingsbara jorden krymper, är detta ett rent katastrofrecept.

I en värld där befolkningen inom ett par årtionden når tio miljarder, samtidigt som den odlingsbara jorden krymper, är detta ett rent katastrofrecept.

Inte bara människor kommer att drabbas, utan även klimatet. För att kunna utöka ytan som vi odlar på är det i stor utsträckning skogar som måste försvinna. Skogarna är jordens stora koldioxidfångare. Hugger vi ner skog för att odla spannmål eller andra livsmedel går klimatarbetet åt helt fel håll.

Halva ytan

Chalmersforskaren Stefan Wirsenius väckte för ett år sedan stor uppmärksamhet med en studie som visade att ekologisk mat är sämre för klimatet jämfört med konventionell mat. Studien som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature tar avstamp i de faktiska skillnaderna i markanvändning mellan ekologisk och konventionell livsmedelsproduktion. För den konventionella odlingen räcker det att bruka halva ytan för att producera samma mängd livsmedel som den ekologiska. Resten skulle alltså kunna bestå av skog eller annan mer klimatvänlig verksamhet istället för att användas till livsmedelsproduktion.

Diskussionen om ekologisk kontra konventionell livsmedelsproduktion har på detta sätt blivit helt bakvänd. Miljövännerna borde snarare verka för ett så bra växtskydd som möjligt, där livsmedelsproduktionen blir effektiv och jordens begränsade resurser används på ett optimalt sätt.

Starka intressen

Tyvärr finns det även starka intressen i detta. Så länge politiker och beslutsfattare kan måla upp det stora ”kemikaliehotet” som något de slåss mot och så länge handeln tjänar stora pengar på ekologiskt odlad mat, så lär debatten fortsätta i samma stil. Med lantbrukare och forskare på ena sidan och de som anser sig värna om miljön på den andra. En uppdelning som skadar både livsmedelskonsumenter och klimatet.

Anders Normann, ekotoxikolog, Verksamhetsledare Svenskt Växtskydd