Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I Sverige är över 6,5 miljoner människor medlemmar i något trossamfund. Men i flera lagförslag som regeringen nu presenterar låter det som att religion är något problematiskt som behöver begränsas, skriver debattörerna. Bild: Gorm, Kallestad
I Sverige är över 6,5 miljoner människor medlemmar i något trossamfund. Men i flera lagförslag som regeringen nu presenterar låter det som att religion är något problematiskt som behöver begränsas, skriver debattörerna. Bild: Gorm, Kallestad

Dra inte all religion över en kam

Ygeman och Gustafsdotter har goda intentioner i arbetet mot våldsbejakande extremism och antidemokratiska värderingar. Men tillsammans med flera andra aktuella förslag och åtgärder från regeringen ser vi stora risker att all religion dras över en kam, skriver bland andra Antje Jackelén, Sveriges kristna råd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

27/5 Utländska aktörer ska inte kunna finansiera extremism i Sverige

Bilden som målas upp av trossamfund är mycket missvisande, då kyrkorna och trossamfundens bidrag till samhället och demokratin är omistligt. I Sverige är över 6,5 miljoner människor medlemmar i något trossamfund. Men i flera lagförslag som regeringen nu presenterar låter det som att religion är något problematiskt som behöver begränsas. Det gäller förbud av konfessionella friskolor och en lagrådsremiss om demokrativillkor för trossamfund. Religion associeras med våldsbejakande extremism och antidemokratiska värderingar. Självklart ska sådant bekämpas. Men de förslag som nu ligger drar alla över en kam och undergräver trossamfundens bidrag till ett gott samhälle.

Låter rimligt

Ygeman och Gustafsdotter att de vill granska utländsk finansiering till alla trossamfund och reglera den. Samfund ska inte styras av utländska krafter, vilket i teorin låter rimligt. Men vad innebär det i praktiken?

Vilka konsekvenser får dessa planer exempelvis för katolska kyrkan i Sverige som betyder mycket för integrationen i vårt land, som lyder under påven i Rom och som tar emot ekonomiskt stöd från utlandet?

Ska samfund i Sverige inte längre få ha internationellt utbyte? Det ligger i trossamfunds väsen att ha internationella relationer. Där ingår nätverkande, att sända och ta emot medarbetare, men även finansiellt stöd.

Demokrativillkoren som föreslås gälla från 1 januari 2023 syftar till att förhindra diskriminering, tvång och våld. Det är rätt i sak, vilket vi uttryckt i flera remissvar. Dessvärre innehåller lagrådsremissen från 19 maj grundläggande problem. Demokrativillkoren är vida och följer inte de straffrättsliga definitionerna av våld, hot, tvång eller hets mot folkgrupp. Det tas inte hänsyn till att flera samfund har självständiga församlingar. Om en ”företrädare” – en lokal medarbetare eller ideell ledare – agerar i strid med demokrativillkoren, riskerar hela samfundet genom kollektiv bestraffning att bli av med sitt bidrag.

Inom idrottsrörelsen skulle det knappast accepteras att ett helt förbund blir av med bidrag om en enda ledare i en lokal klubb agerar mot ett demokrativillkor

Kraven på kontroll på varje enskild aktör inom en organisation blir orimliga och skapar en misstänksamhetens kultur. Det är otydligt var mandatet att avgöra var skuldfrågor ska ligga. Sammantaget skapar det en rättsosäkerhet, på sikt för hela civilsamhället. Inom idrottsrörelsen skulle det knappast accepteras att ett helt förbund blir av med bidrag om en enda ledare i en lokal klubb agerar mot ett demokrativillkor.

Vi har nyligen mött samtliga partiledare. Statsministern återstår. Vi har talat med dem om trossamfundens bidrag till ett gott samhälle, om religionsfrihet, barns rätt till andlig utveckling, trossamfundens breda och uthålliga diakonala och själavårdande arbete, samt viktiga roll i integration och demokratiutveckling. Vi har mött mycket uppskattning i de samtalen, liksom i möten vi har med regeringens företrädare i andra sammanhang.

Den senaste tidens utspel pekar åt motsatt håll. Inte bara för trossamfunden utan också för ett samhälle som värnar demokratin.

Presidiet för Sveriges kristna råd:

Daniel Alm, föreståndare, Pingst – fria församlingar i samverkan

Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift

Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop, syrisk-ortodoxa kyrkan

Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan

Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges kristna råd