När andra länder, utländska organisationer och stiftelser finansierar svenska trossamfund kan risker uppstå. Bidragen kan vara villkorade och församlingsmedlemmarnas inflytande begränsas. Våldsbejakande extremism och antidemokratiska värderingar har ingen plats i Sverige. När vi ger länder, organisationer och stiftelser som inte delar våra demokratiska värderingar fri väg att betala för byggen av moskéer eller kyrkor vet vi att det kommer med förväntningar. Det kan handla om att enskilda religiösa ledare med extrema tolkningar tillsätts eller att samfundet propagerar för extrema och antidemokratiska budskap.
Det här är egentligen ganska självklart – ingenting är gratis. Med finansiering kommer krav på motprestation.
Medlemmarna drabbas
När konservativa krafter i Mellanöstern, USA eller Östeuropa vill påverka svenska trossamfund är det medlemmarna som drabbas. Det är de som inte själva får välja sina företrädare eller styra över verksamheten. I stället matas de med budskap från en ibland okänd aktör, som vill ”pracka på dem” sin tolkning av religionen. Moskén, kyrkan eller templet riskerar då att bli en propagandakanal för utländska aktörer, i stället för en mötesplats för svenska församlingsmedlemmar.
Regeringen har redan tagit ett betydande steg mot att reglera stödet till trossamfund som helt eller delvis finansieras med skattemedel. I de nya demokrativillkor som föreslås gälla från den 1 januari 2023 blir det tydligare att inget trossamfund som diskriminerar, utövar våld eller tvång, eller uppmuntrar till sådant, kommer få statligt stöd. Det kommer också bli enklare att dra tillbaka stöd från de som bryter mot demokrativillkoren.
Regeringen kommer göra vad som krävs för att stoppa utländsk finansiering som sprider våldsbejakande extremism
Vi går också fram med förslag om att trossamfunden i huvudsak ska finansieras med pengar från medlemmar i Sverige, om de vill få statligt stöd. Om ett samfund tar emot svenska skattemedel, ska det inte styras av utländska krafter.
Den nya lagstiftningen är ett viktigt steg på vägen. Den sänder en tydlig signal om vilka värderingar som gäller i Sverige. För att få ta del av statliga medel, måste samfundet leva upp till våra demokratiska grundvärden. Lagförslaget reglerar dock bara de samfund som tar emot svenska skattepengar.
Nu tar vi nästa steg. Vi behöver också granska utländsk finansiering av alla trossamfund och vilka regleringar som är nödvändiga. Regeringen kommer göra vad som krävs för att stoppa utländsk finansiering som sprider våldsbejakande extremism.
Uppmanat till våld
Utländsk finansiering av trossamfund tar sitt värsta uttryck när den leder till religiös våldsbejakande extremism. I enskilda fall har vi sett hur ledare för utlandsfinansierade samfund uppmanat till våld eller att medlemmar ska ansluta sig till terrorgrupper. Enskilda moskéer har pekats ut som platser för radikalisering. Det är helt oacceptabelt.
Mycket arbete har redan gjorts – redan 2018 inrättades Center mot våldsbejakande extremism (CVE). CVE har kunnat kartlägga förekomsten av extremism och stötta kommuner och regioner i det förebyggande arbetet. Vi har skärpt och infört nya lagar mot terrorism. Det handlar bland annat om resor i terrorismsyfte, samröre med terrororganisationer, utvidgningar av straffansvar för utbildning, resa och finansiering kopplat till terroristbrottslighet. Regeringen har även genomfört omfattande satsningar på rättsväsendet, inte minst på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.
Utländsk finansiering
Därtill har det blivit enklare för våra säkerhets- och underrättelsemyndigheter att dela information med varandra. Nu går vi vidare och från och med 1 juli i år ska en samlad terroristbrottslag införas samtidigt som straffen skärps ytterligare för så gott som alla brotten.
Regeringen kommer aldrig att tveka att se verkligheten för vad den är och göra vad som krävs för att komma till rätta med samhällsproblemen. Därför kommer regeringen nu se över frågan om utländsk finansiering av trossamfund. Det gör vi för att skydda Sverige mot de som hotar vårt öppna och demokratiska samhälle.
Jeanette Gustafsdotter (S), kulturminister
Anders Ygeman (S), Integrations- och migrationsminister