Men även om fördomar och okunskap om menstruationen är vanligare bland de människor som redan är utsatta av andra skäl, har vi inte ett helt okomplicerat förhållande till kvinnors fertilitet i vår del av världen heller, skriver debattören.
Men även om fördomar och okunskap om menstruationen är vanligare bland de människor som redan är utsatta av andra skäl, har vi inte ett helt okomplicerat förhållande till kvinnors fertilitet i vår del av världen heller, skriver debattören. Bild: Jessica Gow / TT

Dags att välja väg mot mensrikedom

Uppemot en miljard kvinnor lever i så kallad mensfattigdom. Flickor och kvinnor har inte har råd att köpa adekvata mensskydd utan tvingas använda alltifrån tygtrasor till tidningspapper. Nu är det vi i den rika delen av världen som måste gå före och ta ansvar för vad det är vi efterfrågar som konsumenter, skriver Karin Högberg, universitetslektor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det är internationella mensdagen i dag, den 28 maj. Världen över uppmärksammas de utmaningar som alla världens fertila kvinnor möter en gång i månaden, men som kan se lite olika ut beroende på var man befinner sig och under vilka ekonomiska villkor man lever.

I vår välbeställda del av världen har de flesta som tur är råd att utan smusslande köpa fungerande mensskydd i närmsta matbutik eller nattöppna bensinmack. Billigast och vanligast är engångsprodukterna tamponger och bindor, medan återanvändningsbara produkter som menskoppen, som kostar mer vid inköp men lönar sig mångfalt i längden, fortfarande har en försvinnande liten del av marknaden.

ANNONS

Miljard i mensfattigdom

I fattigare delar av världen lever däremot uppemot en miljard kvinnor i så kallad mensfattigdom, det vill säga de lider brist på kunskap och stödjande normer samt ekonomiska och praktiska resurser för att kunna hantera sin menstruation på ett hygieniskt sätt och så som den sociala konventionen i princip alltid kräver – med absolut diskretion.

LÄS MER:Erbjud gratis mensskydd i skolan

Framförallt handlar mensfattigdom om att flickor och kvinnor inte har råd att köpa adekvata mensskydd, utan tvingas använda alltifrån tygtrasor till tidningspapper. Ofta saknas tillgång till vatten och privat utrymme för att hantera byte, tvätt och torkning av mensskydden, vilket lätt leder till att man väntar för länge med att byta eller använder skydd som är orena och fuktiga med irritation i underlivet som följd. Alternativet, som cirka 20 procent av kvinnorna och flickorna i vissa låginkomstländer tvingas ”välja”, är att stanna hemma från jobb och skola en vecka i månaden, på grund av att man inte kan hantera sin menstruation på ett säkert sätt.

Men även om fördomar och okunskap om menstruationen är vanligare bland de människor som redan är utsatta av andra skäl, har vi inte ett helt okomplicerat förhållande till kvinnors fertilitet i vår del av världen heller. Här finns till exempel en debatt kring huruvida kvinnor verkligen ”ska behöva” menstruera eller inte. Vissa forskare hävdar att menstruation är en onödig, smärtsam och obekväm praktikalitet i det moderna livet, som bör medicineras bort med syntetiska hormoner. Andra hävdar motsatsen; att menstruation i sig är ett tecken på att våra naturliga och personlighetsformande hormoncykler fungerar och att hormonstörande behandling, förutom att via avloppsvattnet påverka våra vattenekosystem, inte tillåter kvinnor att vara så som de är skapta.

ANNONS

Stor miljöpåverkan

Allt fler börjar också bli medvetna om den miljöpåverkan som mensskydd av engångsmodell har. Den menstruerare som har råd beräknas konsumera 11 000 engångsskydd under sin livstid, och därmed bidra med ytterligare en procent till alla hushållssopor som produceras. De flesta av dagens engångsbindor består av så kallade superabsorbenter, som är oljebaserade icke-förnybara material, vilket är ett material med fantastiska egenskaper. Men de är definitivt inte lämpliga att använda i engångsprodukter, som dessutom inte kan återvinnas när de efter bara några timmars användning antingen förbränns och ger koldioxidutsläpp eller hamnar på en soptipp där de inte bryts ner.

Engångsprodukterna är dock en fin ekonomisk affär för alla tillverkare, som råkar utgöra en av världens mest inkomstbringande industrier. Om man, som ett av de marknadsledande företagen, har råd att varje år lägga över 10 miljarder dollar på reklam är avansen på engångsprodukterna uppenbarligen stor och incitamenten till att i stället sälja produkter som håller i tio år, som menskoppen, minimala. Nu börjar det dessutom gå upp för fler mindre miljömedvetna aktörer vilken lukrativ marknad menshanteringen är – senast i raden är två tyska män som tagit fram en rosa engångsplasthandske som ska användas för att avlägsna förbrukade engångsskydd. Allt för att kvinnor inte ska riskera att behöva komma i beröring med sig själva eller sina kroppsvätskor, på vägen till sophinken.

ANNONS

Låt oss därför hoppas att det är menskoppar och menstrosor som erbjuds när allt fler länder nu, tack vare en växande mensaktivism, inför gratis mensskydd till skolflickor världen över.

Så nej – det är inte denna form av överkonsumerande mensrikedom som är ett rimligt alternativ till mensfattigdom. Snarare borde det vara ett sunt förhållningssätt till en hållbar hantering. Låt oss därför hoppas att det är menskoppar och menstrosor som erbjuds när allt fler länder nu, tack vare en växande mensaktivism, inför gratis mensskydd till skolflickor världen över. Och det är vi, i den rika delen av världen, som måste gå före och ta ansvar för vad det är vi efterfrågar som konsumenter. Varför inte börja redan i dag, på internationella mensdagen?

Karin Högberg, universitetslektor, Textilhögskolan vid Högskolan i Borås

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS