Plastpåseskatten är ett misslyckat skatteexperiment som inte lett till några positiva effekter för vare sig miljön eller samhället. Den borde tas bort, men det verkar vara skilda åsikter mellan Tidöpartierna om när detta faktiskt kan komma att ske.
Men det är inte tillräckligt. Regeringen borde fortsätta upprensningen av ineffektiva skatter som sinkar det verkliga miljö- och klimatarbetet. Här är fyra andra skatter som också borde tas bort.
1. Elskatten. Det finns ingen anledning att ha en särskild skatt på el, eftersom el inte smutsar ner miljön. Skatten har bara gjort elen dyrare för konsumenterna. Vi uppmuntras att köra elbil men straffbeskattas när vi ska ladda den med el. Därför bör elskatten sänkas till EU:s miniminivå, från 36 till 1 öre per kilowattimme.
2. Flygskatten. Flygskatten är en symbolisk åtgärd som inte minskar utsläppen av växthusgaser, utan bara flyttar dem till andra länder. Dessutom drabbar den flyg- och turismbranschen. Flygskatten bör slopas helt och ersättas med internationella avtal om klimatåtgärder i luftfarten.
Regeringen bör ta sig i kragen och fortsätta ta steg mot en mer rationell och effektiv miljöpolitik.
3. Fordonsskatten. Fordonsskatten är en skatt som inte tar hänsyn till hur mycket ett fordon faktiskt används och hur mycket den då släpper ut. En SUV som går 50 mil per år är faktiskt ett mindre miljöproblem än en småbil som används 5 000 mil per år. Den som köper en miljöbov till bil kommer att behöva betala mer i koldioxidskatt genom skatter på bensin och diesel. Att därtill behålla en årlig fordonsskatt är ineffektiv klimatpolitik. Beskatta utsläppen, inte bilarna.
4. Skatt på naturgrus. Naturgrus används inom väg- och byggindustrin. Skatten infördes 1996 för att minska uttaget av naturgrus och främja användningen av alternativa material som återvunnen betong eller bergkross. Men skatten har inte bidragit till någon markant minskad användning av naturgrus, utan bara gjort byggmaterial dyrare för byggföretag och konsumenter. Dessutom har skatten skapat en konkurrensfördel för utländska aktörer som inte betalar någon skatt och som inte tar lika stor hänsyn till klimatet i sin produktion. Skatt på naturgrus bör tas bort helt.
Röda skattehöjningar
Regeringen borde också stoppa alla förslag på nya illa utformade punktskatter. Klädskatten är en föreslagen skatt på kläder och textilier som innehåller syntetiska fibrer. Skatten föreslogs införas 2023 men ligger nu på is. Kemikalieinspektionen är positiv till skatten och vill fortsätta utreda utformningen. Men i förslaget tar skatten inte hänsyn till hur mycket mikroplaster kläderna släpper ut eller hur länge plaggen används. Klädtillverkare som tar ett större ansvar i produktionen riskerar därför att få en lika hög skatt som de som inte tar ansvar. Utredningen om klädskatten bör därför avslutas.
De här fyra skatterna är bara några exempel på hur staten tar pengar från medborgarna utan att det leder till en bättre miljö. Grön skatteväxling betyder i praktiken oftast bara röda skattehöjningar. Ett mer effektivt sätt är att beskatta utsläpp enhetligt och på europeisk nivå genom EU:s utsläppshandel. Det enda de här ineffektiva symbolskatterna gör är att sätta hinder för ett redan miljövänligt näringsliv och nya innovationer.
Regeringen bör ta sig i kragen och fortsätta ta steg mot en mer rationell och effektiv miljöpolitik.
Lovisa Lanryd, projektledare Timbro
LÄS MER:Storbråk om plastpåseskatten: ”Solospelar”
LÄS MER:Regeringens politik kommer att öka utsläppen
LÄS MER:Bara lata politiker ser höjda skatter som lösningen på alla problem