Slutreplik
6/3 Litteraturens kvalitet kan givetvis inte avgöras av försäljningssiffror
3/3 Gör Läckberg till hedersdoktor på GU:s konstnärliga fakultet
I sin replik till min debattartikel skriver Kjell Åke Hansson engagerat om vad ”som är viktig litteratur i vår vibrerande tid”. Han skriver också att ”problemet med argumentet ’försäljningssiffror’ – som Johnsson förespråkar – är att det inte kan eller bör stå ensamt som ett mått på det vi kallar kvalitet, av det enkla skälet att litteraturen också skapar andra värden.”
Självklart skapar litteraturen andra värden och mig veterligen har jag aldrig skrivit att vare sig försäljningssiffror eller popularitet är det enda värdet. Dock hävdar jag att det är en kvalitet i sig att skriva litteratur och böcker som många läser och tycker om; att det är ett mått på objektivt bra. Men sedan finns det naturligtvis andra subjektiva värden som spelar in.
Vill bli läst
Hansson skriver också ”men jag är däremot inte övertygad om att alla författare i första hand drivs av viljan att bli rika. En inte alltför vild gissning är att de flesta författarskap har börjat i lusten och behovet av att få berätta, lusten att skriva och skapa.” Det är intressant för jag har inte någonstans i min debattartikel skrivit att alla författare i första hand drivs av viljan att bli rika och jag är precis som Hansson ganska säker på att de flesta författarskap börjat i glädjen att berätta, skriva och skapa. Men att man vill bli läst av så många som möjligt. Så var det helt säkert också för Camilla Läckberg; det kanske Hansson kan höra med henne?
Vidare travar på Hansson på i rätt bekanta hjulspår om att ”om svensk litteraturdebatt i den andan endast kommer att handla om vilka som säljer bäst, så är vi nog illa ute.” Här håller jag verkligen med Hansson, det är självklart så att svensk litteraturdebatt inte bara ska handla om vad som säljer och inte säljer. Men att försäljningssiffror inte skulle vara relevant i en debatt om litteratur är både naivt och världsfrånvänt. Givet att Hansson tidigare varit VD för Astrid Lindgrens Näs så torde han ha vissa kunskaper om ekonomi. Camilla Läckbergs försäljningsframgångar möjliggör för andra författare att få sina böcker utgivna; framför allt de som säljer i 100 exemplar. Och det är inget fel i det. Så har det alltid varit – det breda finansierar det smala.
Men att försäljningssiffror inte är relevant i en debatt om litteratur är både naivt och världsfrånvänt
Förmågan att slå igenom brett oavsett om det är en bok, en poplåt eller en film är en talang och kräver en fingertoppskänsla som väldigt få besitter. Den fingertoppskänslan är i sig en kvalitet och jag har aldrig förstått vad det är som är så dåligt med att ha den förmågan. Att Kjell Åke Hansson inte förstår detta är uppenbart.
Därför är jag fortfarande övertygad om att Camilla Läckberg skulle ha mycket att bidra med som hedersdoktor vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Om inte annat så kanske hon kan förklara att det inte är dåligt om en bok säljer i en miljon exemplar.
Robert Johnsson, kommunikationskonsult och frilansskribent