Replik
23/2 Tragiskt att den unga societeten måste ta tjack för att ha kul
Alice Adler nämner en önskan om nolltolerans, som översatt till svensk lagstiftning redan finns. Den svenska nolltoleransen mot droger leder bland annat till att man i Stockholm inte är berättigad psykiatrisk utredning om man brukar narkotika, samma regler gäller om du röker en joint i månaden eller brukar bensodiazepiner varje dag. Hur många i min bekantskapskrets har inte varit förtvivlade över att de inte fått psykiatrisk hjälp för att deras kissprov visade positivt, när de rökt gräs för att de annars inte kan sova. Hur de sitter i väntrum på beroendeenheter, fast deras brukande är ett tecken på oro, ångest, rädsla, depression.
Fokuserar fel
Man väljer inte att börja bruka droger för att populärkultur romantiserar det. Vi kanske istället bör fråga oss vart ifrån behovet kommer. Att säga att de som brukar narkotika endast gör det med syfte att ha kul riktar fokuset åt fel håll. Det man gör är att skapa en imaginär bild av dem som totalt luststyrda och utan agens. Kan det vara så, att den typ av festknarkande Alice Adler nämner, också är ett slags eskapism. En flykt som blivit mer synlig. Oavsett societetens barn eller inte, narkotikaanvändningens egentliga grund bottnar i ett behov som vi som inte brukar narkotika inte kan moralisera bort. Ett stigmatiserande och fördömande av dessa unga skapar ett “vi” och ett “dem”, istället behövs en annan förståelse för narkotikaanvändandets egentliga natur. Oavsett vad för typ av användande det är.
Oavsett societetens barn eller inte, narkotikaanvändningens egentliga grund bottnar i ett behov som vi som inte brukar narkotika inte kan moralisera bort
Man kan skicka hur många kängor man vill till de som brukar, det kommer inte göra något åt saken. Istället bör vi granska den lagstiftning som hellre fängslar och bötfäller än jobbar preventivt. Och med preventivt menas inte att bara visa en film i klassrummen på att hasch är en ingångsport till tyngre droger. De flesta vet att droger är farligt och att det i värsta fall kan leda till döden. Så det intressanta i den här debatten är väl frågan; varför fortsätter då unga att ta sin tillflykt till droger, när de vet konsekvenserna av det?
Stigmatiserar ett beteende
Det är tufft att vara ung idag. Förutom global pandemi är Sverige drabbat av en osäkerhet kring framtiden. Den trygghet som borde representera vårt lands välfärd är long gone och att allt fler unga brukar narkotika är ett symptom på något större. Ett fördömande och moraliserande av dessa unga kommer bara leda till en diskrepans mellan de som brukar och de som inte gör det. Man stigmatiserar ett beteende som istället är i behov av hjälp. Det behövs en förståelse för dessa ungas behov av verklighetsflykt, varför det inte bara räcker med några glas vin.
Linnea Christiansson, student