Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Tanken att dessa framtidsorienterade visioner skulle uttolkas i termer av ”moderna landshövdingehus” eller med en estetik som efterliknar 1920-talets nyklassicism är bakåtblickande. Istället för pastischer på gångna tiders arkitektoniska ideal vill vi som ett universitet i takt med vår tid bygga hållbara hus som står i minst 100 år till och som då kanske - likt 1920-talets nyklassicism idag - kommer att beundras som nyskapande och djärv. Precis så som vi ser på vår forskning och utbildning, skriver debattörerna. Bild: Tham & Videgård
Tanken att dessa framtidsorienterade visioner skulle uttolkas i termer av ”moderna landshövdingehus” eller med en estetik som efterliknar 1920-talets nyklassicism är bakåtblickande. Istället för pastischer på gångna tiders arkitektoniska ideal vill vi som ett universitet i takt med vår tid bygga hållbara hus som står i minst 100 år till och som då kanske - likt 1920-talets nyklassicism idag - kommer att beundras som nyskapande och djärv. Precis så som vi ser på vår forskning och utbildning, skriver debattörerna. Bild: Tham & Videgård

Arkitekturen ska vara djärv - inte en pastisch på äldre ideal

Häromveckan kallade Jonas Attenius (S) Göteborgs universitets planerade Konstnärliga fakultet vid Götaplatsen för ”en låda” och krävde att arkitekturen i Göteborg skulle inspireras av ”den traditionella stil som många göteborgare uppskattar”. En sådan syn är bakåtsträvande. Istället för pastischer på gångna tiders arkitektoniska ideal ska vi bygga hållbara, nyskapande och djärva byggnader, så som vi vill se på forskningen som bedrivs i lokalerna, skriver bland andra Marie Demker, Humanistiska fakulteten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Som företrädare för Göteborgs universitet vill vi gärna framhålla verksamheten på insidan av byggnaderna. Den planerade nya Konstnärliga fakulteten vid Götaplatsen kommer att föra samman utbildning och forskning inom bland annat film, foto, fri konst, design, dans, opera, musik och teater i en och samma byggnad. Platsen ansluter direkt till Stadsteatern, Konserthuset och Konstmuseet, alltså offentliga institutioner vars innehåll bygger på de utbildningar och forskning som bedrivs vid konstnärlig fakultet. Just den relationen mellan kunskap och praktik är en essentiell del av Göteborgs universitets existens.

Samverkan med samhället

Göteborgs universitet är ett cityuniversitet och har en tydlig ambition att bidra till utvecklingen av kunskapsstaden Göteborg. Våra byggnader finns runt omkring i hela centrum, allt från Norra Älvstranden till Guldheden och från Korsvägen till Haga. Vår verksamhet innefattar utbildning, forskning inom alla vetenskapsområden i nära samverkan med samhället. Göteborgs universitet bygger just nu ambitiöst för att rymma denna breda verksamhet – vi bygger inte bara vid Götaplatsen utan också på Medicinareberget, i Vasastaden och vid Näckrosdammen. Nyligen har bygget av Humanisten slutförts och där kommer studentbostäder att komplettera universitetshuset.

Placerat som ett nav mellan den konstnärliga och humanistiska fakulteten planeras sedan länge för ett ombyggt universitetsbibliotek som möjliggör att tre av lärosätets bibliotek går samman och som öppnar sig mot en kunskapssökande allmänhet.

Kraven på universitetets byggnader är höga och de uppfyller högsta miljökrav, tillgänglighetskrav och utformas för att kunna ta tillvara den absoluta spetsen inom digital teknik

För drygt tio år sedan omvandlade nya Pedagogen det gamla Sociala Huset och skapade en helt ny miljö vid Vallgraven. Och i detta nu bygger Handelshögskolan och Naturvetenskapliga fakulteten nytt. Kraven på universitetets byggnader är höga och de uppfyller högsta miljökrav, tillgänglighetskrav och utformas för att kunna ta tillvara den absoluta spetsen inom digital teknik. Pedagogik, arbetsmiljö och funktionalitet är i centrum för alla de krav vi har på våra hus.

Göteborgs universitet har en central roll i staden, våra lokaler används inte bara av studenter och forskare. Vi står öppna för alla stadens invånare. Behovet av ett kunskapssökande universitet som tar en aktiv del i samhällets utveckling, har en särskild betydelse i en tid när gränslinjen mellan åsikter och faktauttalanden blir alltmer grumlig i samhällsdebatten.

Radial idé

Just nu kan vi på grund av pandemin tyvärr inte ta emot göteborgarna i våra lokaler, men när vi är igenom den nuvarande situationen står vi redo för en mängd aktiviteter som öppnar våra hus mot staden. Och det är därför idéen om ett cityuniversitet är så radikal – vi är inte ett campus utanför tätorten, en plats dit man beger sig endast om man har ett särskilt ärende. Vi erbjuder universitetets möjligheter till alla dem som har vägarna förbi och vi vill med våra byggnader förkroppsliga kunskapens, vetenskapens, lärdomens, intellektualitetens och nyfikenhetens plats i vår stad Göteborg. Göteborgs universitets vision är att vara ett universitet för världen.

Tanken att dessa framtidsorienterade visioner skulle uttolkas i termer av ”moderna landshövdingehus” eller med en estetik som efterliknar 1920-talets nyklassicism är bakåtblickande. Istället för pastischer på gångna tiders arkitektoniska ideal vill vi som ett universitet i takt med vår tid bygga hållbara hus som står i minst 100 år till och som då kanske - likt 1920-talets nyklassicism idag - kommer att beundras som nyskapande och djärv. Precis så som vi ser på vår forskning och utbildning.

Per Cramér, Dekan Handelshögskolans fakultet

Marie Demker, Dekan Humanistiska fakulteten

Göran Hilmersson, Dekan Naturvetenskapliga fakulteten

Åke Ingerman, Dekan Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Sanne Kofod Olsen, Dekan Konstnärliga fakulteten

Morgan Palmqvist, Överbibliotekarie Universitetsbiblioteket

Dick Stenmark, Dekan IT-fakulteten

Alla på Göteborgs universitet