Ibland måste man göra upp med tidigare misstag. Mitt parti, Socialdemokraterna, var högst delaktiga i de långtgående rivningar som ägde rum i många av Göteborgs centrala områden för ungefär ett halvsekel sedan. Vi menade, med rätta, att det var en ovärdig miljö för en människa att bo i: de slitna hyreskasernerna var dragiga, toaletterna placerade på innergårdar, trångboddheten utbredd och ljuset en bristvara.
De moderna lägenheter som ersatte de tidigare var fantastiska i varje jämförelse – men på vägen gick någonting förlorat. Vi tappade den mänskliga småskaligheten, den lokala prägeln, de vardagliga stråken och den historiska arkitekturen. Istället för att förbättra det som var dåligt men behålla det som var bra gick stora delar av Göteborgs skönhet förlorad.
Överdrivet fokus på funktionalitet
Det Göteborg som besparades rivningarna är idag det mest populära att bo, fika, promenera och umgås i. Det är inte konstigt. För den som uppskattar traditionell arkitektur och den historiska staden finns det få alternativ. Göteborg har alltför länge kännetecknats av enformighet i stadsplaneringen och ett överdrivet fokus på funktionalitet i arkitekturen. Om inte den traditionella gestaltningen enbart ska tillhöra de allra rikaste måste vi tänka om. Vi måste våga tänka bortom massproducerade moduler, släppa invanda föreställningar om hur husen "måste" se ut och våga bygga som göteborgarna älskar igen.
Nu är det dags att se till att en folklig arkitektur får fäste i fler delar av Göteborg. Till att börja med kräver vi att kommunen ska göra en undersökning av göteborgarnas arkitekturpreferenser, så vi får svart på vitt vad göteborgarna uppskattar. Vi vill också inrätta två nya heltidstjänster på stadsbyggnadskontoret: En samordnare som ska se till att mer av gestaltningen präglas av traditionell arkitektur och en samordnare som ska använda sig av stadens historiska stadsplaner och använda sig av detta när vi fortsätter bygga ut Göteborg.
Knyta an till det lokala
Men viktigast av allt är att vi föreslår ett stadsbyggnadslyft. När vi bygger nytt, vare sig det sker i Angered eller i Askim, ska mycket av nybyggnationen knyta an till det vi alla älskar med det lokala och historiska. Med exempelvis moderna landshövdingehus och vackra stenhus i traditionell stil – med arkitektur som smälter in i stadens miljöer – kan vi undvika rivningarnas misstag.
Från de allra flesta har våra förslag fått beröm och uppmuntrande tillrop. Det märks att det finns en trötthet på det som byggs idag och en lust att bygga upp lite av den själ som revs. Men inte från alla håll. Från experter och tyckare blev kritiken hård. Stadsarkitekten kallar oss ironiskt nog ”totalitära”, fastän han själv verkar vara den som vill stänga ner demokratisk debatt.
Vissa gör allt för att bevara ett sorts smakmonopol, oavsett hur lågt man måste sänka sig i angreppen.
I ett annat inlägg menar en framstående arkitekt att vi är att jämföra med Donald Trump. I en tredje kritiksvada försöker en profilerad skribent, genom ett något bakvänt resonemang, utmåla våra gestaltningsmässiga preferenser som hämtade ur den folkkära TV-serien Albert & Herbert – som om Hagas landshövdingehus, där serien utspelar sig, vore någonting att skämmas över. Vissa gör allt för att bevara ett sorts smakmonopol, oavsett hur lågt man måste sänka sig i angreppen.
Kritikerna bör komma ihåg att vi är socialdemokrater. Hela vår grundläggande idé bygger på att demokratisera samhället och ge den vanliga människan mer inflytande över sitt liv och sin närmiljö. Arkitekturens uttryck, stadens utformning och Göteborgs utseende är inga undantag från detta. Att de allra vackraste och mest klassiska miljöerna skulle reserveras för de allra rikaste, för de välbärgade och köpstarka, går emot allt vi tror på.
Traditionellt inspirerad
Jag är övertygad om att folkflertalet är eniga om att vi har råd att – utöver allt annat som konstrueras - också bygga rymliga lägenheter, hem åt såväl arbetare som tjänstemän, med traditionellt inspirerad arkitektur på utsidan och modern standard på insidan. Men för att överhuvudtaget nå dit måste föreställningen om att arkitektur är något som bara fåtalet får diskutera och debattera försvinna.
Vi som lever och verkar idag har faktiskt en plikt, en skyldighet, att lämna en ännu vackrare stad vidare till våra barn, barnbarn och deras efterlevande. Det är min fasta övertygelse att vi kan bygga ett ännu vackrare Göteborg, som läker rivningarnas sår och som bygger nytt i den traditionella stil som många göteborgare uppskattar – men bara om vi demokratiserar arkitekturen och låter fler människor delta i debatten.
Jonas Attenius (S) Kommunalråd