I klartext skulle ett utestängande av SD betyda att staten meddelar en stor del av befolkningen att de tycker fel, skriver debattörerna.
I klartext skulle ett utestängande av SD betyda att staten meddelar en stor del av befolkningen att de tycker fel, skriver debattörerna. Bild: Per Groth/TT

Antidemokratiskt att stänga ut SD från universitetsvärlden

Om man vill kasta ut demokratiska principer utifrån bristfällig, lättvindig och i värsta fall försåtlig argumentation så blir man själv den fiende till demokrati och akademiska ideal som man varnar för, skriver bland andra Claes Andersson, docent vid Chalmers tekniska högskola.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Slutreplik

Protester mot föreläsning av SD, 9/12

Kritik mot uppropet mot Richard Jomshofs (SD) föreläsning på GU (GP 29/11) har bemötts av såväl Åsa Arping (GP 5/12), ännu en lista av akademiker (DN 7/12) och senast av Andreas Önnerfors (GP 9/12).

Det framträder tydligt att frågan om hur SD bör betraktas är helt central. Är de ett allvarligt hot mot demokratin? Frågan är dock egentligen betydligt mer allmän. Vem avgör när vi skall skrota viktiga principer? Hur avgörs det?

Har folkets mandat

Låt oss reflektera över vad det faktiskt skulle innebära om ett universitet uteslöt ett specifikt politiskt parti från verksamheter och evenemang. Därtill ett parti som inte bara har demokratiskt mandat att sitta i riksdagen utan som är ett av landets största. Det torde stå klart att något sådant måste vara otänkbart i allt annat än en total krissituation där man i ren desperation offrar samhällets mest dyrköpta principer för att försöka rädda någonting alls.

ANNONS

Det är också detta som argumentationen verkar gå ut på. Uppropets undertecknare och försvarare verkar helt övertygade – bortom vidare debatt – om att landet i princip är på ett sluttande plan mot ett nazistiskt maktövertagande.

Men vad ligger bakom den övertygelsen? Vad talar för att detta står på spel och att desperata övergrepp från statens och samhällsviktiga institutioners sida är nödvändiga?

Tydlig vänsterpolitisk prägel

Om vi beraktar uppropets argumentation så finner vi samma doktrintyngda och aktivistiska jargong som i Önnerfors och andras redogörelser. Uppropet slår fast att SD bakom en polerad yta har en ”clearly racist ideology” och att ”scholars, politicians and others” kategoriserar SD som ”right-wing and racist”. Texten är refererad på ett sätt som får den att se akademisk ut men referenserna går mest till debattartiklar och webbsidor med vänsterpolitisk prägel.

Snarare än en omsorgsfullt byggd grund bekräftas bara bilden av akademin som en vänsterideologisk ekokammare, befolkad av människor som litar på sitt eget och sina vänners omdöme så blint som nog bara akademiker kan göra. Man kan lätt konstatera att en ekokammare med omvänd ideologisk orientering lätt skulle kunna göra samma argumentation om exempelvis Vänsterpartiet.

Söker man aktivt att skapa förutsättningar för att skrota bärande principer så är man själv en extremist

Detta är viktigt. För om man vill kasta ut dessa principer utifrån bristfällig, lättvindig och i värsta fall försåtlig argumentation så blir man själv den fiende till demokrati och akademiska ideal som man varnar för. Söker man aktivt att skapa förutsättningar för att skrota bärande principer så är man själv en extremist.

ANNONS

Kasta inte ut demokratiska principer

För i klartext skulle ett utestängande av SD betyda att staten meddelar en stor del av befolkningen att de tycker fel. Vi alla skulle meddelas att vi inte kan förvänta oss ett ord med i laget när det avgörs vilka åsikter som är fel, eller ens när det avgörs vad vi egentligen tycker. Vilken etikett vi skall förses med. Vi får veta att demokratin skall räddas genom att sådant avgörs över huvudet på oss inom nätverk av experter som ser politisk aktivism som sin plikt, och som talar så att politiska ungdomsförbund rodnar.

I klartext skulle ett utestängande av SD betyda att staten meddelar en stor del av befolkningen att de tycker fel

Den största faran med SD kan mycket väl vara dess användbarhet som alibi för extrema och antidemokratiska idéer av motsatt ideologisk polaritet. För de enda vi med visshet vet har föreslagit att vi skall kasta ut bärande demokratiska och akademiska principer är faktiskt uppropets undertecknare och försvarare.

Ingen institution kommer i närheten av universitets grundmurade breda förtroende. Men i stället för att fylla skorna som den enda institution som både har förmågan och förtroendet att ställa sig över alla upprörda känslor i västvärldens polariserade åsiktslandskap så verkar högljudda krafter ha bestämt sig för att satsa institutionens förtroende på något slags endgame för sin egen politiska ytterkant.

Claes Andersson, docent och senior forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola

ANNONS

Jens Allwood, professor vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet

Tobias Hägerland, docent och universitetslektor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet

Jens Sörensen, docent och universitetslektor vid institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Filippo Valguarnera, docent och universitetslektor vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS