Förändringen av offentlig sektor exemplifieras ofta genom att lärartid och läkartid i så hög grad blivit administrativ, skriver Carl-Johan Gestrup (M).
Förändringen av offentlig sektor exemplifieras ofta genom att lärartid och läkartid i så hög grad blivit administrativ, skriver Carl-Johan Gestrup (M). Bild: Privat

Överge industriambitionerna inom den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn levererar inte hårda produkter som bilar och maskiner, den levererar tjänster – när det gäller sjukvården krävs en synnerligen individuell analys och leverans, liksom i många andra områden, skriver Carl-Johan Gestrup (M), lokalpolitiker och tidigare organisationskonsult.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik

till Offentlig sektor, 11/9

Organisationskonsulten Fredrik Jalve beskriver i ett inlägg hur den offentliga sektorn allt mer kännetecknas av industrialism, manifesterad av en omfattande kontrollapparat för att kontrollera kvaliteten. Han efterlyser en ordning där de offentliga medlen i högre grad går till de som faktiskt skapar värde för brukarna.

Det arbetsorganisatoriska perspektiv som Fredrik Jalve anlägger förtjänar att fördjupas. Valet av arbetsorganisation uttrycker människosynen. När kontrollsystemen byggs ut så långt att de stjäl betydande resurser, och signalerar låga förväntningar om initiativ, omdöme och självständig problemlösning, visar det bristande tillit till medarbetarnas förmåga. Mot detta kontrasterar att många offentliga verksamheter lägger stor vikt i utvecklandet av en gemensam värdegrund för arbetet, laddad med positiva förhållningssätt.

ANNONS

Förändringen av offentlig sektor exemplifieras ofta genom att lärartid och läkartid i så hög grad blivit administrativ. Det går ut över elever, undervisning och patientmöten. Läraryrket förlorar därtill i attraktivitet sedan många år. Samhällsvinster av den här ordningen har jag inte lyckats finna i den allmänna debatten.

Allt mer kontroll med NPM

New Public Management, NPM, menar jag har en stor del i utvecklingen. Den får lite olika effekt i olika verksamheter, men gemensamt tycks vara att den administrativa överbyggnaden sväller betänkligt av accelererande kontrollambition, men utan tydliga vinster av det.

Hög kvalitet, effektivitet och samverkan med brukarna är det önskvärda tillståndet, skriver Fredrik Jalve. Men vägen dit underlättas inte av en nyordning som underminerar tilliten till medarbetarna. Allmänheten finansierar den offentliga sektorn genom skatter och avgifter och förväntar sig valuta för de pengarna. Utfallet måste mätas på något sätt, men när den administrativa nyordningen i praktiken riskerar att dominera verksamheten, blir det bästa det godas fiende, som om operationen lyckas men patienten dör.

Den viktiga skillnaden mellan industri och offentlig sektor tycks ha negligerats när NPM har fått den utbredning den fått

Den offentliga sektorn levererar inte hårda produkter som bilar och maskiner, den levererar tjänster – när det gäller sjukvården krävs en synnerligen individuell analys och leverans, liksom i många andra områden. Den viktiga skillnaden mellan industri och offentlig sektor tycks ha negligerats när NPM har fått den utbredning den fått.

ANNONS

Dock tycks medvetenheten om den skillnadens effekter nu ha fått viss förankring på högre samhällsnivå, enligt uppgifter i medier. Därför får vi hoppas att de styrande använder sin erfarenhet och sitt omdöme, som Fredrik Jalve efterlyser, för att förändra tingens ordning. Ett gott utfall av den tankemödan innebär en bättre balans mellan tilltro till medarbetarnas förmåga inom deras egen verksamhet och verksamma men rimliga metoder för uppföljning av arbetsresultatet.

Carl-Johan Gestrup (M), lokalpolitiker, tidigare organisationskonsult

ANNONS