Borås stad har i sin budget för 2023 budgeterat för ett minusresultat på 64 miljoner kronor. När man nu sammanfattat de första fyra månaderna ser det lite ljusare ut – prognosen är endast minus 32 miljoner kronor.
Enligt Magnus Widén, ekonomichef på Borås stad, beror det på att man fått högre skatteintäkter än man budgeterat för.
Stora försäljningar räddar minusresultatet
Att man dessutom gjort storförsäljningar av centralt belägen mark till ett nytt rättscentrum har gett en realisationsvinst på 130 miljoner kronor. Totalt går staden alltså mot ett plusresultat på 98 miljoner kronor.
När man ska räkna på kommunens balanserade resultat tar man dock inte med de 130 miljonerna och som läget ser ut kommer man att behöva ta pengar från sin resultatutjämningsreserv för att nå ett nollresultat.
– Man kan göra det något enstaka år och vi har pengar i den. Problemet är att du inte kan göra det hur många år som helst. Har du ett underskott måste du någonstans se till att få ordning på det, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).
Svåraste ekonomiska läget på 30 år
När kommunstyrelsen nu ska besluta om nämndernas ekonomiska ramar för 2024 ser läget tufft ut. En hög inflation och ökade pensionskostnader behöver hanteras.
För att få ett resultat på 25 miljoner plus föreslår de styrande partierna i Mittsamverkan (S, C, L och MP) att nämnderna behöver göra besparingar på drygt 73 miljoner kronor.
– Jag vill hävda att vi har det svåraste ekonomiska läget i Sveriges kommuner på 30 år, säger ekonomichef Magnus Widén.
Besparingarna är på en procent av kommunbidraget, som förenklat baseras på hur stor del av Borås stads skatteintäkter de olika nämnderna får. Enligt förslaget ska grundskolenämnden spara in nästan 18 miljoner kronor och vård och äldrenämnden cirka 15,5 miljoner kronor.
– Vi är medvetna om att det blir konsekvenser av en procents besparingar och det är det nämnderna får titta på nu, säger Ulf Olsson.
Inte diskuterat skattehöjning
Beslutet om de ekonomiska ramarna tas av kommunstyrelsen på måndag och nämnderna och förvaltningarna får sedan jobba med ramarna fram tills att den slutgiltiga budgeten ska beslutas om i kommunfullmäktige i november.
– Regeringen har möjligheter via höstbudgeten att skjuta till pengar till kommuner och regioner, som de gjorde under covidkrisen. Nu har vi en annan typ utav kris och än så länge har regeringen signalerat att de har mer fokus på skattesänkningar än att göra någonting för att undvika besparingar i välfärden, säger Ulf Olsson.
Att höja kommunalskatten för att få in större skatteintäkter är inte något som har varit aktuellt enligt Ulf Olsson.
– Det är inte bara en tuff situation för kommuner och regioner utan väldigt många kommuninvånare har det tufft privatekonomiskt, säger han.
Moderaterna vill se över kostnader redan nu
Oppositionsrådet Annette Carlson (M) vill se att nämnderna börjar titta på besparingsåtgärder redan nu.
– Det är ett tufft år som man går in i. Därför föreslår vi i delårsbokslutet att nämnderna uppmanas att se över sina kostnader och ser vilka verksamheter som inte är nödvändiga att utföra, säger hon.
Annette Carlssons uppfattning från regeringshåll är att regeringen ser att kommunerna har det svårt och att de följer utvecklingen. Något som skiljer sig från Ulf Olssons signaler inför höstbudgeten.
– Jag förstår att Ulf Olsson som socialdemokrat inte missar chansen att rikta kritik mot sittande regering, säger hon.
LÄS MER:Anders Krasse bor gratis och lever på 3000 kronor i månaden
LÄS MER:Fontänerna stängs av i Borås – hela sommaren
LÄS MER:Borås krisdrag: Planerar att gå över 50 miljoner minus
Upptäck mer från GP i Borås!
Under fliken “Borås” på gp.se hittar du alla nyheter från vår redaktion i Borås – samlade på ett ställe. Klicka HÄR för att komma direkt till sajten.
