De styrande partierna S, C, L och MP presenterade under måndagen sitt budgetförslag för 2023. Partierna budgeterar för ett resultat på minus 51 miljoner kronor.
– Vårt resonemang är att vi tycker att det är orimligt att genomföra stora besparingar. Våra stora områden är ju äldreomsorgen, förskolan, skolan och social omsorg. För att värna de verksamheterna går vi med ett underskott, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).
Hade man inte kunnat spara in de 50 miljonerna som är underskott på saker som inte är kärnverksamhet?
– Egentligen är det en felsyn, en kommun kan inte klara sig på att bara gå plus minus noll. Vi måste hela tiden investera i exempelvis nya förskolor och skolor. Ska man då inte låna till de investeringarna fullt ut behöver man ha lite pengar över. Vi brukar säga att man går plus minus noll i praktiken när man gör ett överskott i driftsbudgeten på 100 till 150 miljoner kronor.
Skattehöjning var inte aktuellt
Trots minusresultatet var inte någon skattehöjning aktuell från Mittsamverkans sida.
– Vi befinner oss i ett samhällsekonomiskt läge där många har det väldigt tufft privatekonomiskt, med tanke på inflation, ökade räntekostnader, ökade kostnader för el och drivmedel. Att i det läget komma med diskussioner om en skattehöjning var inte aktuellt helt enkelt, säger Ulf Olsson.
Enligt Pierre Donatella, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, har det sedan 90-talskrisen varit ovanligt för kommuner att budgetera med ett minusresultat.
– Då har det varit i exceptionella fall där man har budgeterat med negativa resultat, det har varit väldigt, väldigt ovanligt. Men nu i den situationen som råder så misstänker jag att de knappast kommer att vara ensamma om en underbalanserad budget, det kan komma att ske i betydligt fler kommuner, säger han.
Olsson (S): Statsbidragen räcker inte till
Han menar att det inte bara är inflationen utan att det finns flera orsaker till att kommuner tvingas till det, som exempelvis pensionsavtal.
– Kostnaderna skenar för kommunerna, säger Pierre Donatella.
Inte heller kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson tror att Borås kommer att vara unikt med en minusbudget. Han menar att regeringen har skjutit till för lite statsbidrag.
– De räcker absolut inte till för kommuner och regioner. Jag tror att man tittar över hela kommun- och regionkollektivet så beräknar man att det skulle behövas mellan 20 och 30 miljarder egentligen och man fick i generella statsbidrag sex miljarder, säger Ulf Olsson.
Enligt kommunallagen ska kommuner budgetera för en budget i balans och enligt Borås stads egna riktlinjer om god ekonomisk hushållning ska man inom kommunkoncernen ha ett resultat på två till tre procent av intäkter, skatteintäkter och generella statsbidrag.
Reservpott ska överbrygga tillfälligt
Det finns undantag för när man får budgetera med ett negativt resultat och det är vid synnerliga skäl eller om man har en resultatutjämningsreserv, där man årligen lägger undan medel. Borås stad har för tillfället en resultatutjämningsreserv som vid starten av 2022 uppgick till 250 miljoner kronor.
– Tanken är att den ska kunna hjälpa till och överbrygga en tillfällig nedgång när det gäller intäkternas utveckling, eller när de inte utvecklas särskilt gynnsamt rättare sagt, säger Pierre Donatella.
– De ska överbrygga en nedgång under några års tid men det är klart att om det blir mer långsiktigt måste man fundera. Då får man antingen se över kostnaderna eller fundera över om man kan öka intäkterna, eller en kombination av de båda delarna, säger han.
Enligt Ulf Olsson kan Borås stad inte budgetera med denna typ av underskott under en längre tid.
– Ett eller ett par år, men förr eller senare måste vi hamna i ett läge där man återigen inte bara får balans utan hamnar på det resultat som våra ekonomiska mål säger att vi ska göra.
Här är satsningarna i budgeten
• En utredning ska göras dels om hur Borås Stad på bästa sätt kan vidareutveckla arbetet med att på sina egna marker uppnå ökad variation i skogslandskapet, pröva alternativa brukningsmetoder, återskapa våtmarker och öka den biologiska mångfalden, dels om hur skogen bäst kan fungera som kolsänka.
• Borås Stad ska utreda vad staden kan bidra med, så att livsmedelsproduktionen inom kommunens område kan öka.
• Inventering och presentera ett förslag till hur Borås Stad kan öka takten när det gäller investeringar i energieffektivisering och sparåtgärder i ägda och hyrda fastigheter.
• 24 miljoner kronor avsätts för energi- och miljöåtgärder, vilket är fyra miljoner mer än 2022. Pengarna ska gå till projekt på Fredriksborgskolan där försök görs för att lagra energi, solenergi på Särla- och Fredriksborgskolan samt utbyggnad av laddstationsinfrastruktur.
• Borås Stad ska utreda hur fordonstrafik kan tas bort från högskolans område, så att Akademiplatsen kan bli ett studenttorg som förbättrar Borås studentliv
• Möjligheten att låta Viskans park fortsätta mot Sandared, Dalsjöfors, Viskafors och Fristad ska utredas.
• Utformningen av regler som gör det möjligt för restauranger att hålla uteserveringar öppna året runt ska utredas. Man ska även se över möjligheten att krogarna ska kunna ha öppet till klockan tre på natten.
• Tolv miljoner kronor till att påskynda processen med att byta ut äldre gatubelysning till ny mer energieffektiv belysning.
• Ny Nybro. Nybron över Viskan har fel riktning med hänsyn till att cityringen och korsningen med Västerlånggatan är otydlig till sin funktion. Genom att bygga en ny bro kan brons riktning mot Yxhammarsgatan förbättra framkomligheten på Cityringen vilket också ger bättre förutsättningar för kollektivtrafiken att trafikera den mest robusta leden i city. Utgiften beräknas till 56 miljoner kronor.
• Tio miljoner kronor till upprustning och renovering av lekplatser.
• 10,4 miljoner kronor till fortsatt upprustning av Kronängsparken.
• 20 miljoner kronor avsätts för fortsatt upprustning av Boråshallen.
• Kulturhusets stora entréhall med reception byggs om för en beräknad investering om tre miljoner kronor.
• För att öka tillgängligheten till biblioteket i Sandared satsas 0,7 miljoner kronor på att kunna ha meröppet.
• Stinebackens förskola. Ny förskola som ska ersätta Kristinegården som var i behov av renovering då byggnaden hade byggnadstekniska brister.
• Nybyggnation av förskola med 120 platser i Sparsör. Förskolan kommer att ersätta Trollevi förskola och eventuellt Lilla Safirens förskola.
• Ny förskola på Badstrandsvägen i Sjömarken. I samband med etablering av en ny förskola med sex hemvister på Badstrandsvägen kommer Sjögårdens förskola med tre hemvister att avvecklas.
• Om- och tillbyggnad av Myråsskolan. Utökning till en fyr-parallell skola F-6.
• Fredriksborgskolan. Nybyggnad av en F-9 skola inklusive grundsärskola och kommunikationsklass. Beräknas stå klar 2024.
• Ombyggnad av den gamla idrottshallen på Gula skolan in Fristad till fritidsverksamhet. Det frigör lokaler till lektionssalar så att skolan kan anpassas till en rak två-parallell F-6 skola. Beräknas klart 2025.
• Ombyggnation av Särlaskolan till en sju-parallell 7-9 skola. Beräknas klart 2024.
• Utbyggnad av Bäckängsgymnasiet som har behov av ett utökat antal lärosalar, arbetsrum, specialsalar, ett nytt kök samt lokaler för dans, musik och teaterundervisning.
• En ny byggnad på Sven Eriksonsgymnasiet som innehåller lärosalar, grupprum, lärararbetsrum och studenttorg tillskapas på skolan. Investeringen beräknas vara klar 2024.
• Undersöka intresse och möjlighet att inrätta ett föreningsdrivet kvinnohus i kampen mot våld i nära relationer.
• Ett antal LSS- och gruppboenden ska byggas om eller byggas nytt.
• Ett nytt äldreboende med 73 platser. Boendet är lokaliserat till tomten för befintliga Kristinegården förskola. Beräknas stå klart 2024.
LÄS MER:Nya styret i Borås vill förlänga krogarnas öppettider
LÄS MER:Studenten vill stoppa bilar vid högskolan – nu får han gehör av politikerna
LÄS MER:Vänsterpartiet kräver inflytande – kan släppa fram högerbudget
LÄS MER:Trots minskat stöd – de styr vidare i Borås
