Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svek. Strax före Almedalen fick vi en påminnelse om hur bristfällig solidariteten med kommande generationer är, skriver Billy Larsson.

Almedalens blinda fläck

Konflikter kopplade till de globala miljöproblemen kommer att dominera detta sekel. Politiker måste uppdatera sin världsbild och skapa engagemang för den värld vi lämnar över till kommande generationer. Förhoppningsvis ser vi mer om detta i Almedalen nästa år, skriver Billy Larsson, fil dr i psykologi.
Billy Larsson
Billy Larsson

Omdömet om partierna efter Almedalsveckan blir att alla var omoderna. För de lever kvar i 1900-talet, i stället för att erkänna att politikens villkor har ändrats under innevarande sekel.

Många tänker att det största som hände på 1900-talet var atombomben eller månlandningen. Men framtida generationer kommer att göra en annan bedömning: det var på 1900-talet som planetära gränsvärden överskreds, i form av en stigande mängd koldioxid i atmosfären och minskande biologisk mångfald.

Vi lever därför i en epok präglad av en ny hotbild: det är ovisst hur det ska gå för mänskligheten eftersom vi riskerar att inte längre leva under de förhållanden som rått under de senaste 10 000 åren.

Detta hot är svårt att begripa, och begrepp från psykologen Daniel Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” hjälper oss att förstå varför. Människan har dels system ett där vi tänker snabbt, intuitivt och känslomässigt, och dels system två som är långsamt och analyserande. Och när system ett hör om klimatförändringar väcks inte starka känsloreaktioner.

Därför tror inte Kahneman att det går att skapa engagemang i klimatfrågan. Men han missar att det analytiska system två kan användas för att skapa engagemang. Det sker genom att se globala miljöproblem som rättvisefrågor.

Bristfällig solidaritet

För orättvisorna i dagens värld är annorlunda än 1900-talets. I dag är det mot kommande generationer som den största orättvisan begås. Och strax före Almedalen fick vi en påminnelse om hur bristfällig solidariteten med kommande generationer är. Då valde regeringen att hantera Vattenfalls kolgruvor så att kommande generationer drabbas. I strid med paragraf 2 i Regeringsformen ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer”.

Klimatförstörelsen kommer inte att lösas i närtid. Den amerikanska filosofen Dale Jamieson konstaterar i sin bok om klimatförändringarna och människans framtid ”Reason in a dark time” att konsekvenser finns kvar tusen år framåt i tiden. Tänk tusen år bakåt i människans historia så får man proportioner på tidsaspekten.

Det gör att konflikter kopplade till de globala miljöproblemen kommer att dominera detta sekel. Därför måste politiken uppdatera sin världsbild och börja prata om detta sekels stora utmaningar: Vad krävs det för politik när planetära gränsvärden hotas och vilket ansvar har vi för kommande generationer?

Förhoppningsvis redan nästa år i Almedalen.

Billy Larsson

fil dr i psykologi