Det brukar ofta poängteras att Sveriges statsskuld är låg. Detta är inte hela bilden. På CIA World Factbook finns en lista över världens mest skuldsatta länder beräknat på statens, företagens och hushållens totala skulder till utländska fordringsägare. Sverige är enligt denna lista det 15:e mest skuldsatta landet i världen utan hänsyn till landets storlek och ungefär lika skuldsatt i relation till BNP som Grekland och Spanien. Sverige har dubbelt så stora skulder som dessa länder om man inte tar hänsyn till landets storlek.
En stor anledning till detta skuldberg är hushållens bolån. I Grekland har staten lånat pengar och delat ut till invånarna. I Sverige har invånarna stimulerats till att låna själva. Bättre? Knappast.
Dessutom blir det hela tiden värre – trots att bostadspriserna föll under hösten och antalet bostadsaffärer var litet så ökade hushållens skulder under samma period enligt SCB med över fem procent, betydligt snabbare än BNP och löner. Det senaste decenniets skenande priser har helt enkelt gjort att varje ny bostadsaffär genererar ett alldeles för stort lån.
EU-kommissionen granskar just nu de svenska hushållens stora skulder. Kommissionen vill se minskade ränteavdrag och högre amorteringskrav, något som Sverige knappast kan undandra sig med äran i behåll med tanke på den kaxiga retorik som regeringen tidigare fört mot andra skuldsatta länder.
Eftersom skulderna, trots höstens minskade priser på bostäder, fortsatte att öka snabbare än BNP så finns det inte heller någon annan väg för de svenska bostadspriserna än nedåt.
Antingen lugnt och fint, som en följd av omgående åtgärder för att åtminstone stabilisera de enorma skulderna eller kraftigt och dramatiskt under den skuldkris som oundvikligen blir följden om inte något görs åt problemet mycket snart.
PM