Svårare att fimpa vid Adhd

Adhd är en funktionsnedsättning där låga nivåer av signalsubstansen dopamin i vissa områden i hjärnan kan leda till koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll. Eftersom nikotin påverkar nivåerna av dopamin och andra signalämnen i hjärnan kan det även minska vissa av symptomen vid adhd.

- Rökning, nikotin, kan hos personer med en inre rastlöshet och oro, som vid adhd, ge en lugnande effekt, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet.

Enligt henne finns det även studier som visar på att det är svårare för personer med adhd att sluta med sitt nikotinberoende och att de kan behöva ett större stöd för att bli kvitt cigaretter eller snus.

Dessutom kan abstinensen som uppstår vid rök- eller snusstopp bli kraftigare för personer med adhd, enligt Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet.

- Den kan vara mer påtagligt, säger han.

Dold diagnos?

Det finns en risk att upprepade och misslyckade försök att bli kvitt nikotinet kan tyda på en dold, bakomliggande diagnos.

- Det är troligt att man skulle kunna identifiera fler med adhd-diagnos om man hade detta i åtanke, de som har svårare i det här sammanhanget. Det visar sig i andra drogsammanhang (av tyngre droger) att människor som haft ett missbruk och haft svårt att sluta, att det fanns en adhd-diagnos i botten hos dem, säger Nyberg.

Även Fernell anser att det kan finnas odiagnosticerad adhd bakom oförmågan att sluta med nikotin. Många med adhd har aldrig fått en utredning och har därmed inte kunnat få sina symtom förklarade. De har då inte heller kunnat få en bedömning avseende behandling, vilket i praktiken leder till att många med adhd inte får den hjälp de har rätt till.

"Sårbarhetsgen"

Johan Franck, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, är däremot skeptisk, även om han anser att adhd är en riskfaktor gällande rökning. Franck vill hissa varningsflagg för resonemanget att personer med adhd självmedicinerar genom nikotin och pekar i stället på forskning som visar att vissa personer kan ärva en "sårbarhetsgen".

- Om du ärver en gen för sårbarhet att utveckla adhd kan du också ha en högre sårbarhet att utveckla ett beroende, säger han.

Dessutom ser han faror med att säga att dold adhd kan finnas hos dem som har problem att sluta med nikotin.

- Det går inte att diagnosticera bakvägen. Då blir det som att ge ett svepskäl till sig själv när man försöker sluta röka. Abstinensbesvär kan förvärras av andra faktorer. Ett beroende ar svårt att sluta med och det finns det många orsaker till.

Hittat strategier

Cirka fem procent av alla barn i skolåldern har adhd, vilket är detsamma som ett till två barn i varje klass. Hur många vuxna som har diagnosen är däremot mer osäkert, men flertalet experter uppskattar antalet till cirka tre procent av befolkningen.

Många vuxna tros ha en dold diagnos med funktionsnedsättande problem som följt med genom livet. Andra har hittat strategier där de kan hantera svårigheterna och utnyttja de positiva sidorna av diagnosen vilka exempelvis kan vara en ökad kreativitet och energi. Insikten om diagnosen kan komma först vid en utredning av sitt barn.

- Jag har träffat föräldrar som slutade skolan efter åttan men som lyckats jobba upp sig och har egen firma i dag, säger Fernell.

Kraftig samhällsförändring

Att kunskapen kring adhd har ökat spelar stor roll för att även antalet diagnoser gjort det. Att många vuxna tagit sig genom livet utan diagnos kan bero på att samhället förändrats kraftigt och på många sätt såg helt annorlunda ut när den vuxna generationen växte upp. Då fanns till exempel inga mobiler som splittrar och pockar på uppmärksamhet, och undervisningen var i mindre grad upplagd på ett sätt där eleverna själva skulle leta rätt på information. Däremot fick alla barn en signal när det var dags att komma in från rasten i form av en hög ringning från skolklockan.

- Samhället är mer kognitivt krävande i dag och kräver självorganisering, säger Anki Sandberg, ordförande vid riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hon anser att gränsen mellan vad som är en funktionsnedsättning förflyttats.

- Man kanske som förälder haft samma problem (som sitt barn). Men i ett mer primitivt samhälle kanske inte det betydde lika mycket, för problematiken slog inte igenom på samma sätt.

Men även det moderna arbetslivet kan ställa andra krav än förr och enligt Sandberg är det inte ovanligt att vuxna som kontaktar Attention blivit feldiagnostiserade i vuxen ålder. Bristen på adhd-diagnos har i stället lett till utbrändhet, stressrelaterad ohälsa och depression.

Tina Remius Strömberg

TT