Hon började sin karriär på TV3 men var därefter länge en del av TV4 men valde att lämna kanalen efter att hon fixat ett jobb hos Viaplay. Där har hon fått en nytändning i karriären igen. Kanalen äger bland annat rättigheterna för det stundande VM-mästerskapet för damer i Australien och Nya Zeeland.
Efter mer än 20 år, snarare 25 år i TV-rutan har hon fått göra det mesta.
Efter en lång karriär har hon insett att det finns en bild av henne själv.
En bild som hon själv inte håller med om.
För att hon skulle gått till cheferna och bett om specifika mästerskap, det har hon inte gjort, enligt henne själv.
– Det är roligt att du frågar det. Det finns de som tror att jag är någon slags hyena som går till cheferna och säger att ”de här jobben vill jag ha, det här vill jag göra”. Men under de 25 åren som jag har jobbat som sportjournalist, på tre olika kanaler, så har jag aldrig, aldrig bett om att få göra ett specifikt jobb. Jag har aldrig sagt att ”jag skulle göra det här mycket bättre”. Eller, ”varför får inte jag jobba med det här?”. Det har aldrig hänt, säger hon till Expressen och fortsätter:
– Jag har många gånger önskat att jag hade lite mer av det där, att jag var lite kaxigare. Men du kan fråga vilken chef som helst, jag har varit väldigt ödmjuk inför uppgifterna jag har fått och varit tacksam för dem. Jag är inte den som trampar och kliver på tår. Det är en väldigt missvisande bild om det är någon som tror det.
Trivs bättre än på länge med sitt jobb
Efter flytten från TV4 till Viaplay trivs hon dessutom bättre än på väldigt länge. Hon har fått en ny kärlek till jobbet och sin karriär.
– Det känns som att jag har höjt mig 50 procent sedan jag kom till Viaplay och med det har det också kommit en trygghet. Jag såg mig själv lite som avdankad på TV4, jag blev av med det ena projektet efter det andra. Jag kände att min kompetens inte riktigt kom till sin rätta, säger hon.
LÄS MER:Patrik Westberg blev morfar – mitt i sändning
LÄS MER:TV4-profilen Hans Fahlén om hur han blev OS-reporter
LÄS MER:Irma Helin Zibanejad efter kritiken: ”Bryr mig inte”
