SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo utesluter inte en svensk ansökan om vinter-OS 2030. Arkivbild.
SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo utesluter inte en svensk ansökan om vinter-OS 2030. Arkivbild. Bild: Jonas Ekströmer/TT

SOK ger inte upp – drömmer om OS 2030

Förlusten i OS-omröstningen sved. Men SOK släpper inte tanken på ett svenskt värdskap. Det kan bli en ansökan om nästa vinter-OS 2030.
– I så fall måste vi ta ställning till det redan nästa år, säger verksamhetschefen Peter Reinebo.

ANNONS
|

Han säger att SOK tänker fortsätta att jobba för ett vinter-OS eller ett annat olympiskt evenemang som världsungdoms-OS – trots att det i somras blev förlust i kampen om vinter-OS 2026.

– Den processen har stärkt oss på så många olika sätt – med kontakter, ökad synlighet och kanske fick vi nya samarbetspartners som annars inte skulle ha kommit till oss, säger Reinebo på Sveriges olympiska kommitté (SOK).

– Får man en liten släng av elefantiasis kan man tänka sig att vi söker sommarungdoms-OS 2026 och låter ett gäng med yngre ledare genomföra det. Sen går man vidare och söker vinter-OS 2030 med ett nytt ledargäng. Det vore väl ett erbjudande som IOK aldrig kan motstå, eller? säger Reinebo med ett skratt.

ANNONS

Välknutna skor

SOK håller på med utvärderingen efter den senaste kampanjen som slutade med förlust mot italienska Milano-Cortina i juni. Internationella olympiska kommitténs utvärderingskommission slog ner på några punkter i den svenska ansökan som att huvudorten Stockholm inte skrev på som värd, en svag opinion och garantier som man menade inte höll måttet.

– En lärdom vi dragit är att innan vi börjar springa nästa gång ska båda dojorna vara på och helst vara välknutna. De formella delarna behöver vara på plats redan under uppvärmningen, innan man börjar springa.

Det han menar med sin sko- och löpningsmetafor är att vid en eventuell kommande ansökan ska man ha både huvudorten och staten med sig redan från början. På grund av det segdragna regeringsbildandet kunde den svenska regeringen inte lämna säkerhetsgarantin förrän i april, bara ett par månader före OS-omröstningen. Och Stockholms stads nya styre valde sent omsider att inte skriva på som värdstad utan enbart ställa sig positiv till att hyra ut arenor.

Positiva ändringar

Efter sommarens OS-omröstning har IOK beslutat om förändringar i ansökningsprocessen, som Peter Reinebo menar kan vara positiva för Sverige. Ansökningsprocessen ska i ännu högre grad vara ett samspel mellan den ansökande och IOK, tidsplanen vara mer öppen och individuell och det behöver inte längre vara en stad som söker utan ett land eller region kan stå för ansökan.

ANNONS

– Det positiva med en individuell tidsplan är att vi inte skulle behöva få fram beslut under ett valår utan kan se till att få det i ett tidigare skede.

Svårt att vinna

Sverige sökt OS nio gånger sedan 1984.

Att det skulle bli tionde gången gillt är inte särskilt sannolikt. Dels för att IOK helst inte lägger två OS i följd i samma världsdel, dels för att flera starka kandidater har sagt sig vara intresserade.

Salt Lake City, som hade spelen 2002, har fått godkänt från USA:s olympiska kommitté att söka för 2030. Japanska Sapporo hoppade av kampanjen för 2026 efter jordbävningen i Hokkaido förra hösten, och säger sig vara intresserade av nästa vinter-OS i stället. Även Lillehammer, som hade spelen 1994, och Barcelona har visat intresse.

Ingela Ahlberg/TT

1912, sommar-OS: Stockholm utsågs enhälligt 1909.

1956, ryttarspelen: På grund av karantänsbestämmelserna i Australien beslöts att ridsporten skulle få egna spel. Stockholm fick 25 av 47 röster.

1984, vinter-OS: Göteborg förlorade stort i omröstningen, 10 röster mot Sarajevos 31 och Sapporos 33 i första röstomgången. Sarajevo fick flest röster i andra röstomgången.

1988, vinter-OS: Falun förlorade i andra röstningsomgången, 31 mot Calgarys 48.

1992, vinter-OS: Falun förlorade i andra röstningsomgången, 9 mot Albertvilles 51 och Sofias 25.

1994, vinter-OS: Östersund förlorade i andra röstningsomgången, 39 mot Lillehammers 45.

1998, vinter-OS: Östersund förlorade i andra röstningsomgången, 23 mot Naganos 36 och Salt Lake Citys 29. Nagano fick flest röster i tredje röstningsomgången.

2002, vinter-OS: Östersund förlorade i första och enda röstningsomgången, 14 mot Salt Lake Citys 54, Sions 14 och Quebecs 7. Mutanklagelser över valet, ses som ett mörkt kapitel i IOK:s historia.

2004, sommar-OS: Sverige förlorade i andra röstningsomgången, 19 mot Atens 52, Roms 35 och Kapstadens 22. Aten fick flest röster i tredje röstningsomgången.

2022, vinter-OS: Sverige var med i ansökningsprocessen under något år, men Stockholms Stad drog sig ur i januari 2014.

2026, vinter-OS: Stockholm-Åre förlorade i omröstningen mot Milano-Cortina.

Källa: SOK

ANNONS