Skridskokungen laddar för OS i skidspåret

Som vanligt väljer Nils van der Poel att gå sin egen väg. Efter dubbla VM-guld och världsrekord lägger han skridskorna på hyllan – igen. De närmaste månaderna handlar om allt annat än skridskor för den 24-årige världsmästaren.

Skidor i Åre och Duved, fallskärmshoppning i Västerås, skimo och ultramaraton. Och så cykel 203,7 mil från Riksgränsen till Smygehuk. Tanken är att köra sträckan på en rekordtid runt 82 timmar (!).

– Han tränar ju så in i helvete. Det är helt extremt, det finns ingen som tränar som han. Och han går väldigt mycket sin egen väg, han gör inte som alla andra. Det är coolt tycker jag, säger Joel Eriksson, förbundskapten för svensk skridsko.

Utforska sig själv

Det som driver van der Poel är en inre strävan att utforska sig själv och sina motiv.

– Som idrottsman kan du bara vara säker på att du inte kommer att vinna guld. Det är bara en i världen som gör det, alla andra kommer att misslyckas. Och det är premissen du har när du inleder din satsning, säger han.

Han gör intervjun under ett träningspass. Medan har talar i telefon trycker han på i spåret. Svaren växlas med flåsningar och pauser för branta partier.

– Du måste inse att målet i din idrottssatsning inte kan vara din placering och dina resultat. Det finns ingen mening i att åka 25 vänstervarv på en skridskobana. Det måste finnas något mer, säger han.

Det är som om resan dit är viktigare än målet. Som om utmaningen handlar om vem du vill vara snarare än vad du åstadkommer. Och det är i skidspåren, i fallskärmshoppen och på cykelsadeln som frågorna hittar sina svar.

– Du måste lista ut vad detta "mer" är. För mig är det att utmana mig själv att bli något mer än vad jag var. Jag trivs väldigt bra i strävan efter att försöka göra mitt bästa, konstaterar han.

Autentisk i varje ögonblick

En strävan efter att vara äkta, autentisk, i varje ögonblick.

– Tävlingen är en kamp. Ett sätt att vilja vara i den kampen är att förstå att du är en människa och med det kommer en lång lista med brister. Min utmaning är inte att låtsas att bristerna inte finns, utan istället försöka arbeta bort dem.

På det sättet blir hans idrottande mer en kamp att vinna över sig själv. Och att hitta värden bortom prispallen. Efter segrarna i VM förklarade han för att något snopen intervjuare:

– Det enda du har som är garanterat med din satsning är massa träning, vänskap och många minnen.

Men när han läste inskriptionen på VM-medaljen var det med ett brett leende. "TIll den som förtjänar den".

För van der Poel är 10 000 meter själen i skridsko. Det är i malandet runt ovalen, varv efter varv som han utmanar sig själv.

– Det bryter ner dig mentalt och sen är det bara att försöka bygga upp dig igen. Det är vad sporten handlar om.

Träning i södra Tyskland

Först fram i augusti är det dags att dra på sig skridskorna igen. Då är det tänkt att han ska träna i Inzell i södra Tyskland.

Arenan ligger 690 meter över havet. Här har det satts ett 80-tal världsrekord, de flesta innan det ens blev en inomhusarena. Efter framgången i VM ses van der Poel som ett av de stora svenskt OS-hoppen. Det är i Inzell han ska finslipa formen som är tänkt att ta honom hela vägen till i OS i Peking.

Men vägen till vinter-OS i februari 2022 är allt annat än rak. Först måste han prestera i världscupen under senhösten så att Sverige tilldelas kvotplatser på 5 000 och 10 000 meter.

Det finns två sätt att kvala in. Antingen genom 10 000-meters cupen som består av ett enda lopp (!), eller via ett poängsystem där man slår ihop resultaten för 5 000 och 10 000 meter från fyra tävlingar.

– Som nivån är nu ser det ut som jag skulle kunna kvala mig in via bägge systemen. Så det ska inte bli några konstigheter, säger van der Poel.

Utmaningen blir att hålla sig skade- och sjukdomsfri. Det var det som strulade inför OS i Pyeongchang 2018.

Jonas Dagson/TT