Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gymnastiksporterna har drabbats hårt under pandemin. Arkivbild.
Gymnastiksporterna har drabbats hårt under pandemin. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Så har pandemin slagit mot idrotten: "Brutalt"

Ny statistik från Riksidrottsförbundet (RF) visar hur hårt pandemin slagit mot idrotten.
Värst dabbat är gymnastiken med en nedgång på 25 procent för tävling och träning.
– Det är brutalt, säger gymnastikförbundets generalsekreterare Pelle Malmborg.

Inför Riksidrottsmötet i helgen släpper RF rapporten "Ett år med corona".

TT har tagit del av statistiken över hur aktivitetsgraden för dem som får lokalt aktivitetsstöd, alltså personer mellan 7 och 25 år, påverkats – och det är tydligt att inomhusidrotterna drabbats värst under pandemin.

Förutom gymnastiken har även handboll och innebandy tappat drygt 20 procent. Baskets tapp ligger på drygt 15 procent.

Samtidigt har utomhussporter som fotboll, golf, tennis och ridsport klarat sig klart bättre, eller till och med ökat i aktivitetsgrad.

Gymnastikförbundets egen sammanställning visar även på ett i stort sett lika stort tapp för alla åldersgrupper och aktiviteter.

– Framför allt beror nedgången på att man inte kommit in i sina hallar. De flesta föreningar har sin verksamhet i kommunala anläggningar som varit stängda. Håller man på med någon av våra tävlingsdiscipliner, allt från artistisk gymnastik till truppgymnastik som är den största verksamheten, så går det inte att bedriva den verksamheten utomhus, säger Pelle Malmborg.

Ungdomar slutar

Enligt RF-rapporten har nyttjandegraden av de kommunala inomhusanläggningarna minskat med 98 procent för idrottshallar, 83 procent för sim- och badanläggningar och 69 procent för ishallar.

Störst tapp i svensk idrott av medlemmar/aktiva är ungdomar och unga vuxna (13–25 år) där aktivitetsgraden sjönk med 59 procent i fjol.

– Ungdomar som inte får idrotta och som har distansundervisning i skolan kanske försvinner ur vårt grepp. Då får vi årskullar som man undrar om man får tillbaka, säger RF-ordföranden Björn Eriksson.

– Det tycker jag är ett jätteproblem om man ser framåt. Dessutom är det ojämnt fördelat. Det finns miljöer där idrottsrörelsen är etablerad, men det är besvärligare i andra områden – allt från segregerade områden över till landsbygd där bortfall av några få kan slå undan benen på hela idrottsklubben.

"Beundran för kreativiteten"

I stort sett all föreningsaktivitet har påverkats av pandemin. 90 procent av föreningarna uppger att de har ställt in tävlingar och evenemang i varierande grad och 80 procent att träningar ställts in. Men många har lyckats anpassa träningen så att den fungerat under rådande restriktioner.

– Jag är full av beundran för den kreativitet som funnits, allt från vuxengrupper som flyttat utomhus till digitala lösningar där man kunnat köra träningspass hemma med ledare på skärmen, säger Malmborg.

– Och våra tävlingsgymnaster, i åtta olika discipliner, har kört digitala styrkeutmaningar för att få lite tävlingsmoment. Ett extremfall var en förening i Stockholm som hyrde en fotbollsplan i vintras och släpade ut redskap och körde lite volter utomhus. Under något träningspass snöade det så de fick sopa, det såg livsfarligt ut. Men suget var för stort för att inte köra volter.

Oro för ledartapp

Idrotten har inte enbart tappat många unga aktiva, man har också tappat många unga ledare. 44 procent av föreningarna uppger att det är svårt att behålla unga tränare och ledare. Men även vuxna ledare är svåra att behålla, anser 48 procent av föreningarna.

– Oron är för de långsiktiga konsekvenserna. Våra föreningar rekryterar ledare bland ungdomarna. Om de har ruttnat under den här perioden då de själva inte kunnat träna, vem tar då emot alla kidsen som vill in till gympan? frågar sig Malmborg.

Hur har antalet aktiva i föreningen påverkats på grund av corona?
Hur har antalet aktiva i föreningen påverkats på grund av corona? Bild: Anders Humlebo

Fakta: Restriktioner för idrotten under coronapandemin

Den 11 mars förbjöds allmänna sammankomster med fler än 500 personer, vilket ändrades till 50 personer drygt två veckor senare.

Den 1 april gav Folkhälsomyndigheten allmänna råd om att matcher, träningsmatcher, tävlingar och cuper skulle skjutas upp och närkontakt mellan aktiva undvikas. Idrottsaktiviteter skulle om möjligt ske utomhus, och åskådare begränsas. Resor i landet skulle undvikas.

Under sommaren kunde en del utomhustävlingar/matcher genomföras men inte motionslopp, cykel, segling och orientering.

Under senhösten förbjöds träning och tävlingar för personer födda 2004 och tidigare, förutom för yrkesutövande. Barn födda 2005 och senare tilläts fortsätta träna, men inte tävla. Detta blev en nationell rekommendation från den 14 december. Ungdomar födda 2004 och tidigare fick börja träna om det var smittsäkert, och helst utomhus. Dessutom max åtta deltagare. Enstaka tävlingar och matcher för barn och unga tilläts.

Den 19 december stängdes all idrottsverksamhet i kommunala idrottshallar ned. En del kommuner stängde även ner utomhusarenor.

I januari gjordes undantag från nedstängningen av idrottshallar för barn födda 2005 och senare, som alltså fick börja träna igen inomhus. I början av februari 2021 fick ungdomar födda 2002 eller senare börja träna.

I slutet av februari rekommenderades att idrottsrörelsen helt skulle avstå från läger, matcher, cuper och andra tävlingar, förutom för den yrkesmässiga elitidrotten.

Från den 28 april fick barn och ungdomar födda 2002 eller senare delta i enstaka matcher eller tävlingar utomhus.

Den 12 maj beslöts att om smittoläget var gott kan från den 1 juni barn och ungdomar tillåtas tävla och åka på läger och vuxna tillåtas tävla utomhus. Och idrotter som tävlar i skog, på vatten och på vägar – exempelvis orientering, segling och cykel – kan få ha tävlingar med upp till 150 personer.

Den 27 maj gav regeringen klartecken till lättnaderna.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel datum för regeringens klartecken. Rätt är den 27 maj.