Det första hoppet på 5.55 vallade en del problem för vissa av stavhopparna. Men för Armand Duplantis var det inget snack. 21-åringen bokstavligen talat flög över ribban och hade en enorm marginal ned till ribban.
Faktum är att han till och med hoppade högre än hela ställningen som håller ribban.
– Det är det värsta jag har sett, säger experten Peter Häggström i Discovery+.
Inga problem så långt.
Det skulle det inte heller vara på nästa höjd.
För när ribban lades upp på 5.70 stod Armand Duplantis över för att vila sig.
Istället satt han och pratade med konkurrenten och nära vännen, fransmannen Renaud Lavillenie.
När ribban åkte upp på 5.80 då var 21-åringen tillbaka igen.
Inte heller då var det några problem för Duplantis som själv berättat att han varit i kanonform inför OS-finalen.
– Alltså, det känns bra, jag har inget att klaga på. Jag mår som jag vill må just nu.
Nästa höjd då?
Den på 5.87?
Jo, den stod Armand Duplantis över den med.
– Det var planen, att vi skulle stå över. Vi försöker spara kroppen till lite högre höjder, säger Helena Duplantis.
Men sparandet på kroppens krafter fick en annan påverkan på honom.
– Att ha de långa avbrotten gjorde mig väldigt stressad. Mycket nerver och tankar kring vad jag skulle göra härnäst. Så nästa hopp blev viktigt, särskilt då jag kom hit som en stor favorit med all press på mig att vinna, sade han efter finalen.
Konkurrenterna rev ut sig en efter en
Nästa ribbhöjd blev 5.92 – då var det fyra hoppare kvar.
Brassen Thiago Braz inledde med att riva i sitt första försök. Det gjorde även Renaud Lavilliene och Christopher Nilsen.
Därefter var det dags för Armand Duplantis att hoppa igen.
Även den höjden var inga problem för svensken.
Därefter rev Renaud Lavilliene ut sig.
Av bara farten var det även tack och hej för Thiago Braz medan Christopher Nilsen från USA gjorde Armand Duplantis sällskap på nästa höjd, 5.97.
Duell avgjorde om guldet
Där Christopher Nilsen slog till och klarade i första försöket. En höjd han aldrig tidigare klarat i sin karriär.
Något som satte press på Armand Duplantis.
Men press verkar inte funka på honom.
För det var inga problem igen.
Istället lades ribban upp på 6,02.
Där Nilsen fick börja och rev i första försöket.
Duplantis då?
Jo, han klarade utan problem.
Vilket satte rejäl press på Christopher Nilsen istället som rev men hade ett försök kvar. Ett försök som han rev på och då var OS-guldet klart för Armand Duplantis.
– Jag är en glad man, en glad man. Jag kan inte klaga särskilt mycket, säger världens bästa stavhoppare.
På presskonferensen efter guldet talade den nyblivne guldmedaljören om vad det hela innebar.
– Jag har drömt om detta ögonblicken ända sedan jag började forma egna tankar. Bokstavligen, från sekunden som jag började med stavhopp, från sekunden jag blev kär i sporten. Jag har alltid haft stora drömmar, om världsrekord, om olympiska guld. Det här bockar av en av de drömmar jag hade som barn, säger Duplantis.
Fakta: Armand Duplantis
Född: 10 november 1999 i Lafayette, USA (21 år).
Smeknamn: ”Mondo”.
Bor: Lafayette, som ligger cirka 20 mil väster om New Orleans i Louisiana, och i Uppsala.
Familj: Mamma Helena från Sverige och pappa Greg från USA. Storebröderna Andreas och Antoine, samt lillasystern Johanna.
Främsta meriter i urval: Världsrekordhållare i stavhopp på 6,18 meter (rekordet sattes inomhus, men räknas som övergripande världsrekord). Har även gjort det högsta hoppet genom tiderna utomhus på 6,15.
VM-silver 2019, EM-guld 2018, inne-EM-guld 2021, U20-VM-guld 2018. Bragdguldet 2020, Jerringpriset 2020, årets manlige idrottare 2020 och årets prestation 2020 på Idrottsgalan. Utsedd av Internationella friidrottsförbundet till årets manlige friidrottare i världen 2020, som den yngste någonsin.
Världsrekord försök för Duplantis
Efter att OS-guldet var klart la han upp ribban på 6.19 och satsade på ett nytt världsrekord. Där blev det väldigt, väldigt nära i första försöket, lite längre ifrån i andra och desto närmare igen i tredje.
Men något nytt världsrekord blev det inte den här gången för Duplantis, som lämnar Tokyo med en en guldmedalj runt halsen. Karriärens första men sannolikt inte den sista.
– Det är bara aaah… Jag kan chilla nu. Bara chilla. Njuta av ögonblicket. Jag gjorde det. Jag gjorde det. Jag är en mästare nu. Jag kan bara chilla nu, säger Duplantis.
Återupplev finalen nedanför.
