I somras stormade det svenska damlandslaget fram under EM i Schweiz. Men samtidigt fanns det ett raseri i de svenska tv-sofforna. Viaplay, som köpt sändningsrättigheterna för mästerskapet tillsammans med SVT valde att lägga landskamperna på den nya kanalen Viaplay sport.
En kanal som är tillgänglig för alla tv-tittare hos operatörernas grundutbud förutom hos Tele2. Det innebar att en miljon svenskar inte kunde se matchen om de inte ville betala extra. Reaktionerna mot Viaplay var starka.
Landslagsspelare uttalade sig:
– Jag tycker det är så otroligt tråkigt, sa exempelvis Nathalie Björn till Aftonbladet.
Politiker rasade: Simona Mohamsson (L) twittrade att public service borde sända hela EM. EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt (V) intervjuades av Aftonbladet.
– De här viktiga matcherna och turneringarna, de ska alla kunna se, sa han.
Tidigare under våren rasade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, även hon i Aftonbladet:
– När Sverige tävlar och vinner, då ska hela svenska folket kunna vara med och heja på, sa hon då.
Lundh: ”Då får de leva upp till vad de säger”
Fotbollsjournalisten Olof Lundh har inte mycket för politikernas utspel. Han är aktuell med boken ”Den sista lägerelden, kampen om sport på tv – och varför det bara blir dyrare för dig”.
Sedan 1997 har det funnits ett EU-direktiv som ger medlemsstaterna möjligheten att göra en lista med evenemang som anses vara av allmänt intresse och som ska sändas på nationell tv utan extra kostnad.
– Jag tycker att det är patetiskt med politiker som går ut så. Då får de leva upp till vad de säger och ordna den här evenemangslistan. De har haft möjlighet att göra det här i 28 år, men ingen har gjort det och det är delvis för att de har lyssnat till idrotten. Ska de göra så innebär det att delar av svensk idrott kommer att få mindre pengar. Då kanske staten måste skjuta till mer pengar till idrotten, säger han.
Menar att journalisterna svikit
Han menar att skälet till att han skrivit boken är att han tycker att journalisterna har svikit tv-tittarna när det gäller rapporteringen kring sport på tv. Att det i grunden är idrotten som tjänar på att priserna går upp när de säljer rättigheterna till bolagen.
– Man kan kritisera tv-bolagen, men man måste också kritisera de som säljer, säger han.
Han menar att det under EM-sommarens rubriker kring tv-bråket mellan Viaplay och Tele2 blev orättvist. Viaplay betalade 60 miljoner för att sända Sveriges matcher.
– De tar ju en risk och en del av de pengarna dyker ju upp när de svenska tjejerna fick en halv miljon i prispengar, trots att de åkte ut i kvartsfinal.
Han menar att journalister även skulle ställt frågan till spelare och politiker om de då också är för att damspelare ska få mindre pengar än herrspelare.
– Och det gör vi ju inte, säger han.
Marknaden tvärnitade 2023
Fotbollsjournalisten Olof Lundh är mångårig profil i fotbollssändningar i TV4:s kanaler. Att han skriver en granskande bok om sport på tv får man, som Lundh själv skriver: ”Ha i bakhuvudet”.
”Jag är en del av branschen som jag granskar. Men i dag är det inte bara tv-bolag som jobbar med sporträttigheter. Jättar som Disney och Netflix, Youtube och Amazon visar matcher och tävlingar, och dessutom har svenska tidningskoncerner tagit sig in på marknaden och börjat köpa på sig rättigheter”, skriver han.
Efter år där priserna priserna som tv-bolagen var villiga att betala för direktsänd sport ständigt såg ut att gå uppåt tog allt stopp 2023. Viaplay var nära att gå i konkurs och räddades till slut när de fick in fyra miljarder kronor genom en nyemission.
Discovery drog i handbromsen och förnyade inte sina avtal för att sända allsvenskan och superettan eller OS.
Telia, som köpte TV4 2018, var missnöjda över att ha köpt rättigheterna till Champions League för över en miljard per säsong. De skiftade istället fokus till lokala rättigheter.
– Det gjorde att marknaden tok-dog, säger Olof Lundh.
Priserna kommer fortsätta stiga – för tittarna
TV4 har köpt rättigheterna till allsvenskan mellan åren 2026 och 2031. Men de betalade mindre än vad Discovery gjorde 2017 då prislappen hamnade på 570 miljoner kronor per säsong. TV4 betalade cirka 480 miljoner per säsong, en summa som visserligen kan växa med 20 miljoner, men som ändå är betydligt lägre än tidigare.
Andra exempel på baissen på marknaden är att priset på Champions League gick ner med 60 procent och rättigheterna till Europa League och Conference League hade svårt att hitta några köpare överhuvudtaget.
– Det har blivit en oerhörd broms. Det är jättetufft för de rättigheter som är ute till försäljning nu som till exempel hockeyallsvenskan. Det avtalet som ligan har med TV4 löper ut nu. Jag tror att de kommer ha jättesvårt. Det finns inga pengar på marknaden och det finns inga nya aktörer som kommer in med stora pengar, säger Olof Lundh.
När priserna på rättigheter går ner innebär det i förlängningen mindre pengar till idrotten. Bland annat rapporterade Fotbollskanalen nyligen om att intresseföreningen för allsvenskan och superettan, Svensk elitfotboll, ska säga upp var tredje anställd. I förlängningen kommer det drabba medlemsklubbarna, menar Lundh.
– Klubbar i allsvenskan och superettan kommer få mindre pengar. Jag tror att det är tufft för klubbar som Örgryte och Utsikten och kanske till och med Gais. Jag tror inte det betyder lika mycket för Blåvitt och Häcken. Där finns det mycket andra intäkter.
Att priserna nu går ner för rättigheterna innebär dock inte att det kommer att bli billigare för tittarna. De gamla dyra avtalen som tv-bolagen tecknade när priserna var som högst behöver fortfarande betalas av.
– Viaplay och TV4 sitter ju med flera avtal som de har gjort upp 2020 när priserna var högst och Norden var världens hetaste rättighetsmarknad. De avtalen finns ju kvar, säger han.
Damhockeyn till Youtube: ”Bra”
Idag kan den betalningsvillige följa i princip all livesport som finns. För tittarna är det en fördel, men det ökar också konkurrensen. Mindre och nya sporter har svårt att ta en plats på en hårt konkurrensutsatt marknad.
– Det blir svårt för andra rättigheter att dels få pengar men också att få ögon på sig. Även om damfotbollen är på frammarsch så är det bara egentligen landslaget som lockar tittare. Varken damallsvenskan eller de utländska damligorna har haft särskilt lätt att få genomslag, säger han.
Att som en mindre sport få betalt för sin rättighet tror han blir svårt och tar handbollen som exempel. Efter att TV4 släppt rättigheten till den svenska ligahandbollen försökte ligan lansera den på egen hand tillsammans med sin agent Infront. Där sattes ett pris på runt 600 kronor i månaden, vilket slutade med att få tecknade abonnemang och att det därför knappt gav några intäkter.
Lundh menar att den svenska damhockeyligan SDHL istället har gjort rätt val som numera sänder ligan själva gratis via Youtube.
– De blev av med sin tidigare uppgörelse med SVT och TV4 så de syns inte där längre, men de ser till att de ändå finns. Det är bra för deras sponsorjakt, det är bra för de som intresserade av SDHL. Det är det viktigaste för att bygga något på lång sikt, säger Lundh.
