Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Louise kämpar för barnens trygghet: "Barn är inte små vuxna"

Hon utsattes själv för sexuella övergrepp som barn. Nu kämpar Louise Hammarbäck genom organisationen Pacs för att idrottsrörelsen ska vara en trygg plats där barnens säkerhet ska stå i centrum.
– Vill Sverige ha världens bästa idrott så måste man jobba med barnen i fokus, säger hon.

När fotbollens europeiska organ Uefa lade ner sin satsning på att förebygga sexuella övergrepp inom fotbollsrörelsen bestämde sig Louise Hammarbäck för att hon ville göra skillnad på sitt sätt. Hon startade organisationen Pacs, Protection and Action for Childrens rights in Sports, som arbetar för att barnkonventionen ska följas i svensk idrott. Nu står föreningar på kö för att ta del av organisationens utbildningar.

– När projektet i Uefa lades ner kände jag hade jag hade så mycket kunskap och så mycket kraft att förändra. I Pacs utbildar vi både föreningar och barn i föreningar och ger stöd och juridisk rådgivning till klubbar. Vi har så många föreningar på kö att vi är tvungna att tacka nej, säger Louise Hammarbäck.

LÄS MER: Tränare som dömts för sexuella ofredanden söker jobb i Göteborg

Hon spelade själv fotboll under hela sin uppväxt och har beskrivit hur den var oerhört viktig för henne. Hon utsattes för sexuella övergrepp som barn men kände sig trygg i idrottsmiljön – vilket ligger bakom hennes engagemang för frågan i dag.

Organisationen Pacs, som utgår från Uppsala, ger dels styrelser och ledare utbildningar om barnkonventionen och dels barn i föreningar utbildningar i kroppslig integritet och deras egna rättigheter.

– Om man inte vet sina rättigheter så kan man inte heller kräva sina rättigheter. Det som bland annat krävs för att skapa en trygg idrott för barnen är systematiskt mångsidigt arbete och att barnen får bli delaktiga. Deras röster måste få ha betydelse. Man måste ta in barns åsikter i frågor som rör dem, säger Louise Hammarbäck.

LÄS MER: Dömde tränaren: "Tycker jag förtjänar en andra chans"

"Barn är inte små vuxna"

Hon menar att alla föreningar kan ställa sig frågan om det verkligen är en barnverksamhet man sysslar med – eller om det är en vuxenverksamhet där barn är inblandade?

– Jag tycker man bör ha ett mer barninriktat fokus. Barn är inte små vuxna. Jag ser en jättestor utvecklingspotential inom svensk idrott, framförallt i att låta barnen ta mer plats i frågor som rör dem, säger Louise Hammarbäck.

På vilket sätt?

– Föreningar kan ta in deras åsikter. Det kan vara så enkelt som att barnen får vara med och bestämma om laget ska åka på läger i år? Ofta är det föräldrar som kräver saker och ting. De vuxna ska finnas med som stöd med sin erfarenhet men de ska inte bestämma i alla frågor som rör barn. Det handlar om att skapa naturliga dialoger med barnen.

Kan du ge något exempel på en situation där föreningar tenderar att ta den vuxnes parti?

– Säg att det är en ledare som hela tiden skjutsar hem ett barn från träningen och barnet kommer och säger att det inte mår bra av den här tränaren. Då måste man våga utesluta personen. Det vanliga är att man kallar in den vuxne till ett möte där den vuxne förnekar det som har hänt. Då är det vanligt att föreningen tror på den vuxne. Man lyssnar inte på barn. Då kan man verkligen ifrågasätta om det är en barn- eller en vuxenverksamhet man sysslar med.

Utveckla barnfokuset

Föreningar kan med några få organisatoriska förändringar skapa förutsättningar för en tryggare verksamhet, menar Louise Hammarbäck.

– Utse en eller två barnansvariga. De kan få till uppgift att inrikta sig på barnkonventionen och se till att göra barnen delaktiga i föreningen och utveckla det här sättet att tänka kring barn, säger hon.

Hur väl förberedd står idrottsrörelsen och dess föreningar för att barnkonventionen blir lag?

– De flesta idrottsföreningar har inte ens vetat om att barnkonventionen står i Riksidrottsförbundets stadgar sedan länge. En del föreningar har nog lite koll, en del fick reda på det den 1 januari och en del vill nog inte kännas vid det alls.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.