Känsla av fred spreds på invigningen

Påpälsade från topp till tå satt folk och jublade åt det förnämliga artisteriet och skådespelet när sydkoreanerna gav sin konstnärliga elit fritt spelrum i minusgrader och isande kalla vindar på Pyeongchangs olympiastadion.

Det bjöds på högteknologiska ljusshower, danser, fyrverkerier, de vanliga vackra orden från IOK-basen Thomas Bach och annat smått och gott av lokalt snitt, som seden påbjuder när det vankas påkostade olympiska invigningsspektakel.

De kraftigt decimerade drygt 90 nationstrupperna tågade in – som alltid i olympiska sammanhang med grekerna först – medan flaggornas färger projicerades på läktarsektionerna.

Edin i guldjacka

Niklas Edin, klädd i en guldjacka, ledde en svensk trupp på 21 aktiva och några ledare. Curlaren höll stadigt i fanan när Olympiastadion för några sekunder lystes upp i gult och blått. Ryssarna såg rätt glada ut, trots att de den här gången får nöja sig med att tävla under olympisk flagg, avstängt som Ryssland efter det statsunderstödda dopningsfusket i Sotji för fyra år sedan.

Och sist av alla kom värdnationen, invigningens "känslomässigt största ögonblick" som Bach kallat den historiska händelsen.

Just där och då, sent på kvällen i Pyeongchang, gick decibelmätaren i topp. Fanbärarna Hwang Chung-Gum (Nordkorea) och Won Yun-Jong (Sydkorea) höll tillsammans i en gemensam, enad, flagga och bakom dem marscherade ett ytterst partiellt och ett lika ytterst tillfälligt återförenat Korea in under skrik och dånande applåder.

Sydkoreas trupp kryddades nyligen med bland andra några kvinnliga ishockeyspelare, skid, längd- och skridskoåkare från Nordkorea när den kommunistiska diktaturens ledare Kim Jong-Un ville vara med på ett hörn.

I det ständigt pågående politiska propagandakriget hör det sedan länge till att statschefer visar goda intentioner när det rör sig om stora idrottsmästerskap. I den båten sitter inte Kim Jong-Un ensam, men han behöver alla popularitetspoäng han kan få.

Ledarna skakade hand

Nu skickade han sin syster Kim Yo-Jong i spetsen för en nordkoreansk delegation och enligt uppgifter i sydkoreanska medier skakade hon hand med Moon Jae-In, Sydkoreas president.

Någonstans på hedersläktaren satt också USA:s vicepresident Mike Pence och statschefer från ett flertal länder. Temat för invigningen var fred och den starka drömmen om en koreansk försoning visades upp för en hel värld.

Om det får någon framtida betydelse återstår att se men vackert och hoppingivande var det hur som helst.

Thomas Bach nämnde det i sitt tal och tackade de aktiva i det koreanska laget och publiken.

– Vi är alla rörda av denna fina gest. Tillsammans är vi starkare än alla krafter som försöker splittra oss, sade Bach och graderade det som invigningens viktigaste budskap.

Och så sjöngs John Lennons "Imagine" och på innerplanen bildade människor en fackelupplyst fredsduva.

Och slutligen tände konståkerskan Kim Yu-Na brasan. Den var vi många som väntat på i en av de kallaste OS-invigningarna hittills.

Pyeongchang, TT:s utsände