Alhaji Jeng kommer gående med ett brett, smittande leende längs med löparbanorna på Slottsskogsvallen. Det här var hans andra hem under uppväxten i Göteborg. Friidrotten tog honom till de största mästerskapen, till stunder av otrolig lycka, till stunder av lika otrolig fysisk smärta och till jordens alla hörn. För tio år sedan tog friidrotten honom till Qatar.
Tio år senare gör den det igen. När VM startar i Doha kommer Alhaji Jeng visserligen inte landa i någon stavhoppsmatta, han kan inte ens jogga på vänsterfoten längre, men närvarande kommer han i högsta grad vara i rollen som tv-expert i SVT:s sändningar från mästerskapet.
– Det gäller att ha tungan rätt i munnen eftersom det är live hela tiden. Det är många aspekter man får ha med sig. Man har verkligen fått sätta sig in i friidrotten igen, säger han.
Det är ett par dagar kvar till VM startar och de sista förberedelserna pågår, både för de aktiva och för Alhaji Jeng. Det definitiva beskedet om att hans egna karriär var över kom först 2018, men då hade Alhaji Jeng inte tävlat sedan 2014. Hans liv som aktiv friidrottare var egentligen dödsdömd långt tidigare. Ett fall utanför mattan pajade hälen och gjorde de sista fem åren till en ständig kamp mot smärtan.
– Jag minns VM i Moskva. Jag hade så ont att jag inte kunde hoppa in. Så jag knaprade två voltarentabletter, tog 5.50 i första och 5.65 i första och blev nia. Smärtan i sig var inte värd det, såhär i efterhand. Men karaktären man fick av att kämpa … den tar jag med mig, säger han.
"Duplantis är helt otrolig"
En stor del av de där skadefyllda åren spenderades i just Qatar. När han nu återvänder för att bedöma och recensera de svenska insatserna i VM gör han det till ett väldigt annorlunda land än Sverige.
– De har en helt annan kultur än den svenska. Och då är ändå jag muslim. Dels är det väldigt familjärt. Det är väldigt mycket sammanhållning och pelaren ligger runt familjen. Det är ett annat klimat också vilket gör att utomhusaktiviteter under vissa perioder blir väldigt svårt. Sedan är det väldigt artificiellt. Det är ju en öken som man har byggt i, säger han.
Det är där i Doha, vid den persiska viken, som Alhaji Jeng kommer få följa de svenska hoppen på Khalifa Stadion. Där tror han, som många andra i friidrottsvärlden, på en viss svensk stavhoppare.
– Armand Duplantis är helt otrolig. Han är helt exceptionellt. När du ser på honom tänker du: ”varför gjorde jag det så svårt för mig själv”? Den typen av atleter kommer omkring någon gång då och då bara. Du ser något i hur han rör sig, säger han.
– Stavhoppet ska bli oerhört kul att följa. Men jag är en allätare av friidrott och en bra prestation i friidrott är fantastisk oavsett vilken gren det är.
Alhaji Jeng har till skillnad från många av de andra som utgjorde stommen i det svenska friidrottsundret inte synts till i varken tidningar eller tv speciellt ofta efter att han slutade hoppa. Istället har han fört ett liv i anonymitet.
– Jag älskar att tävla på stora arenor inför massa folk. Men då gör man det i ett sammanhang där man tävlar efter att ha tränar och förberett sig. Visst kan jag ha mundiarré av rang ibland, men det här med att man ska synas, det är inte intressant för mig, säger han.
Avslutade studier på affärshögskolan har följts av jobb på ett företag som jobbar med digitalisering. Dessutom är han rådgivare åt ett antal unga fotbollsspelare. När förfrågan om att kliva in i SVT:s friidrottsstudio kom var den första tanken att svara nej – men efter en tankesväng till kommer vi trots allt få se honom i rutan under VM.
– Men ibland få man gå utanför sin komfortzon. Nu har man fått en förståelse att det är ett hantverk att jobba med tv. Man märker hur skickliga de är som jobbar med det här.
