På Sahlgrenskas Universitetssjukhus finns några av världens främsta kirurger. En av dessa heter Jón Karlsson, professor i ortopedi och idrottstraumatologi.
Islänningen har varit en av tre handledare när Frölundas Hockeys läkare Baldur Thorolfsson skrivit en avhandling om korsbandsskador hos barn.
– Det är helt unika studier. Det har aldrig genomförts i den här omfattningen, berättar professor Karlsson.
– Han är kanske lite generös med beskrivningen. Men det är intressant i alla fall, säger Baldur Thorolfsson ödmjukt.
Jobbat med avhandlingen i sex år – på hotell, buss och flyg
Under sex år har han jobbat hårt med avhandlingen – vid sidan av sina ordinarie arbeten som ortoped både på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sportsmed på Carlanderska och läkarrollen i Frölundas A-lag.
– Det har varit rätt ofta som jag suttit på flygplan eller bussar med arbetet. I år var det ganska bra med upplägget hemma, hemma och borta, borta i SM-slutspelet. För precis när jag skulle skriva klart boken var vi borta i Leksand och Skellefteå. Jag kunde sitta på hotellet och skriva helt ostört, så det var okej för mig!
I fem olika delstudier har han undersökt resultatet av korsbandskirurgi hos barn och ungdomar i Sverige.
Svenska korsbandsregistret
Projektet bygger på data från det Svenska korsbandsregistret och Projekt korsband. Svenska korsbandsregistret innehåller uppgifter om korsbandsoperationer hos personer i Sverige och startades den 1 januari 2005 på initiativ av flera korsbandskirurger i Sverige.
Registret har i dag data från tusentals opererade patienter över drygt 19 års tid. Projekt Korsband är ett rehabiliteringsregister – som är ett samarbete mellan Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Svenska korsbandsregistret.
Aldrig tidigare har det forskats på så många fall av korsbandsskador hos barn och unga – och över 2 400 unga har exempelvis varit med i den enkät som ligger till grund för en av de fem studierna i avhandlingen.
– Sannolikt har det tidigare inte forskats på så många unga patienter. Och det här registret startades redan 2005 – så det finns nästan 20 års data på korsbandspatienter och operationer som går att jämföra, berättar Baldur Thorolfsson.
Barn och unga upp till 18 års ålder har dessutom i två av de fem delstudierna fått svara på 44 frågor om sin återgång till idrott.
– Det har funnit lite information om att det går sämre för de som opereras i ung ålder. De har exempelvis inte en lika lång idrottskarriär som de äldre – och det går inte lika bra att återgå till idrott. Nu fick vi in nästan 2 500 svar – och väldigt mycket information som inte funnits tidigare, säger ortopeden.
Hans studier har bekräftat tesen.
– Framför allt har vi sett att ungdomar har dubbelt så stor risk att behöva göra en revisionsoperation, det vill säga en ny korsbandsoperation på samma knä. Det kan finnas olika anledningar, men oftast ådrar de sig en ny korsbandsskada – och behöver göra en ny operation för att kunna funka i idrott, berättar Baldur Thorolfsson.
I en annan del av studierna upptäcktes också att tonåringar har betydligt sämre resultat än unga vuxna – med tiden. Särskilt när patienterna får självskatta sitt knäs funktioner och smärta och funktionalitet.
– Efter ett år var det ingen skillnad på tonåringar och unga vuxna. Men efter två, fem och tio år är det skillnad. Det visar sig att unga upplever sitt knä betydligt sämre än unga vuxna ...
En orsak till skillnaden kan vara att tonåringarna återgår tidigare till idrott.
Ofta är det för tidigt.
– Ja, för ofta återgår de till idrott utan att ha uppnått gränsvärden i symmetrisk muskelstyrka och hoppförmåga. Du vill gärna att patienterna uppnår 90 procent av styrka i det opererade benet jämfört med det icke opererade benet. Sedan är det också hopptester åt olika håll, säger Baldur Thorolfsson.
Avhandlingen visar också att sporter där knät byter riktning i full fart – som i fotboll, handboll och basket – ligger mer i riskzonen.
Boken är numera tryckt och den 12 juni ska avhandlingen försvaras på Universitetet.
Är du nervös inför ditt försvar?
– Nej, det kan jag inte riktigt säga! Det har varit lite stressigt de senaste veckorna, när jag behövt skriva klart boken och jobba mot deadline och hinna göra allt så bra som möjligt. Men nu när den biten är klar så känns det lite mer avslappnat. Sedan kommer det nog en nervositet mot slutet, de sista dagarna innan det är dags, tror Baldur Thorolfsson.
Spelade elitfotboll på Island – men blev aldrig proffs
Baldur Thorolfsson spelade själv fotboll på elitnivå med Valur Reykjavik och var bland annat med och kvalade till Europaspel.
Han spelade också med Birkir Már Saevarsson, som senare flyttade till Hammarby – och mötte under juniortiden ofta den ett år yngre Ragnar Sigurdsson, som drog till IFK Göteborg.
– När kompisarna började plockas upp i landslag och utomlandsspel, medan jag inte riktigt fick den chansen, så hade jag läkarutbildningen som en alternativ plan. Jag tänkte satsa på fotbollen först och sen plugga efter min fotbollskarriär. Åtminstone börja plugga – och göra klart det efter fotbollen. Men samtidigt visste jag att det var en ganska bra plan B att ha om jag inte kunde leva på fotbollen ...
Och vid 25 år slutade han med elitsatsningen.
– Då blev det också tuffare med utbildningen. Fram till dess hade du kunnat styra själv och läsa teori på kvällar och helger. Men sedan måste du vara mycket mer på sjukhuset – och då gick det inte att göra både och, säger Baldur Thorolfsson.
Han tog läkarexamen i Reykjavik – och jobbade därefter för det isländska landslaget i fotboll.
Han och hustrun Margret Einarsdottir kom till Sverige från Island för nio år sedan. Han som utbildad ortoped, hon som utbildad endokrinolog – en läkare som arbetar med kroppens tillverkning, insöndrande och påverkan av hormoner.
– Första tanken var att komma till Göteborg, utbilda sig – och sedan flytta direkt hem. Men så kände vi oss hemma här. Att jobba med Jón Karlsson ... det är som för en ung fotbollsspelare att komma till Manchester Uniteds A-lag. Du kan inte ha en bättre mentor. Nu ska jag kanske sagt ett bättre lag än Manchester United, men du förstår vad jag menar ...
Det var också Jón Karlsson som rekommenderade Baldur Thorolfsson när Frölunda HC behövde en ny lagläkare för fem år sedan.
– Jag var inte så intresserad i början. Jag har ju ingen hockeybakgrund – och kollade på spelschemat. Det verkade vara alldeles för många matcher, men jag valde att ge det en chans. Och det ångrar jag inte! Det har varit fantastiskt.
Han hann vinna Champions Hockey League med Frölunda 2020, men ett SM-guld blev det aldrig.
– Jag har tänkt på det så mycket. Det var så lite som skilde oss och Skellefteå i år. Tänk om vi haft sjunde matchen hemma, eller om vi tagit en av de matcher som vi förlorade i förlängningen. Då hade det varit nåt helt annat ...
Men Baldur Thorolfsson lovar samtidigt en sak:
– Jag får komma nästa år och fira på Götaplatsen istället. Om det blir en guldfest kommer jag absolut inte att missa den ...
Baldur Thorolfsson
Ålder: 38.
Familj: Hustrun Margret Einarsdottir , barnen Oskar, sex år, och Einar, två år.
Bor: Lägenhet i Skår, Örgryte.
Bakgrund: Spelade fotboll på högsta nivån på Island med Valur från Reykjavik.
Yrke: Ortoped på Sahlgrenska Universitetssjukhus och Sportsmed på Carlanderska. Dessutom läkare för Frölunda HC. Flyttar i sommar hem till Reykjavik, för att jobba på en ortopedisk klinik med korsbandsskador och artroskopiska operationer.
Aktuell: Lämnar i sommar Frölunda HC – men ska innan dess presentera sin avhandling om korsbandsskador på barn och unga. Huvudhandledare har varit Erik Hamrin Senorski, bihandledare Jón Karlsson och Kristian Samuelsson.
LÄS MER:Hanna Olsson missar resten av säsongen – Frölunda jagar nyförvärv
LÄS MER:Sävehofs Stella Huselius och Irma Wester borta säsongen ut
