Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Joel Tivemo: Hoppas den här lottningen blev den sista

Sverige mot Spanien, Polen och ett land till som blir klart på något sätt ingen riktigt förstår.
EM-lottningen blev ganska bra.
Hoppas det blev den sista.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Man tittar på några rumänska gymnastbarn som hjular. En kvinna flyger omkring i ett vitt lakan och ser graciös ut. En dj hoppar upp och ned. En maskot som heter Skillzy presenteras. Två värdar med glansiga kläder pratar om vad de ska prata om. Tio storspelare ställer sig med händerna ihop, ser allvarliga ut och snurrar på några bollar (Andrej Arshavin ser fortfarande ut att vara redo att konfirmeras). Uefas lotteriinspektör Giorgi Marchetti som alla känner igen men ingen vet vad han heter mellansnackar snustorrt.

En tvångsmässigt applåderande publik med en klädkod som vore de på begravning för en man med väldigt många manliga vänner (fanns det enda kvinna representerad bland förbundstopparna på plats?) ser på.

Länderna vars spelort och grupptillhörighet redan var klar sedan tidigare lottas precis som alla andra länder. Den italienske förbundskaptenen Roberto Mancinis rynkade ögonbryn sa det vi alla tänkte hemma i tv-soffan: Varför kan man bara inte kabla ut sex färdiga grupper och få det här som ingen ändå förstår överstökat?

Inga hjulande barn. Inga svarta kostymer. Inga svårtydda förklaringsmodeller.

Bara sex grupper med fyra nationer i varje (eller sju beroende på att kvalet fortfarande inte är helt färdigt och den sista platsen i fyra av grupperna kvalas in via Nations League som ingen heller förstår). Pengarna man sparar in på ceremonin kan man lägga på något viktigare – som ett framtida EM med 124 länder, 124 värdstäder och 124 lottningsceremonier?

Den här lottningen var en fingervisning om vad som väntar nästa sommar. Det var för långt. Det var för mycket. Det var förvirrat. Precis som EM.

Jorden runt på 80 dagar? Phhf! Jag ger er Europa runt på ett gruppspel. Följ ditt lag flyga fram och tillbaka över kontinenten och försök följa med så gott det går.

Är du turk och vill följa ditt landslag i sommar? Grattis du får ta dig 2 000 kilometer västerut för premiären, 3 000 kilometer österut för match två och sedan 3 500 kilometer åt nordväst för en eventuell åttondelsfinal.

Det kommer bli dyrt. Det kommer bli dystert.

Jag blir inte förvånad om de svenska supportrarna får besöka både tre och fyra städer. Polen är bra på pappret men presterar sällan på mästerskap. Spanien sparkade förbundskaptenen som gick obesegrad genom kvalspelet och har bevisligen gått att rubba tidigare.

LÄS MER: Så blev Sveriges lottning till sommarens EM

Om nu Sverige gör något liknande det man gjorde förra sommaren och det här blir ett mästerskap att berätta om för sina barnbarn – hur ska man då referera till det?

Mästerskapsminnen ska, utan undantag, redovisas med namn och år. Sportintresserade har lärt sig rabbla OS, VM och EM och dess värdstäder eller värdländer som ett rinnande vatten. Lillehammer 1994. Sydkorea/Japan 2002. Frankrike 2019.

2020? Amsterdam, Baku, Bilbao, Bukarest, Budapest, Dublin, Glasgow, Köpenhamn, London München, Rom, St Petersburg!

Gamla goa Amsterdam, Baku, Bilbao, Bukarest, Budapest, Dublin, Glasgow, Köpenhamn, London München, Rom, St Petersburg–EM. Jag minns det som i går!