Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Friidrott, Jarmila Kratochvilova, Tjeckoslovakien. Bild: Bildbyrån
Friidrott, Jarmila Kratochvilova, Tjeckoslovakien. Bild: Bildbyrån

Hon har friidrottens äldsta världsrekord – vann EM-guld i Göteborg

När Jarmila Kratochvilova kom till Göteborg 1984 för att tävla på inomhus-EM i Scandinavium hade hon redan året innan satt det som än i dag är friidrottens äldsta världsrekord, 1.53,28 på 800 meter.
– Alla utgår från att hon var dopad, men hon blev aldrig fälld, säger Pelle Crona, som var sekreterare i mästerskapets organisationskommitté.

Scandinavium har genom åren stått värd för tre inomhus-EM i friidrott. 1974, 2013 – och 1984. Tävlingarna 1984 är kanske främst ihågkomna för fransmannen Thierry Vignerons världsrekord i stavhopp på 5,85 och Patrik Sjöbergs höjdduell med tyskarna Dietmar Mögenburg och Carlo Thränhardt, men även för den tjeckoslovakiska dominansen och vinsten i medaljligan.

LÄS MER: Magnus Wislander om handbolls-EM i Scandinavium

Av öststatens tio medaljer och sex guld sticker Jarmila Kratochvilovas på 200 meter ut allra mest. Kanske inte för tiden eller guldet i sig utan för det faktum att hon i dag äger friidrottens mest långlivade världsrekord.

Det har i år gått 38 år sedan den då 32-årige tjeckoslovakiskan 26 juli 1983 sprang 800 meter i München på 1.53,28.

Spekulationer om dopning lever kvar

Av nio kvinnliga och fortfarande gällande utomhusvärldsrekord satta under 1980-talet är detta det allra äldsta och i perioder rejält ifrågasatt.

Finalen i Göteborg blev dock mest en defilering. Jarmila Kratochvilovas segermarginal till tvåan Marie-Christine Cazier från Frankrike var 66 hundradelar och segertiden 23.02.

Det som lever kvar är spekulationerna och misstankarna om dopning.

LÄS MER: John Whitaker och Milton vann världscupfinalen i Scandinavium 1991

Friidrottsexperten A Lennart Juhlin följde Jarmila Kratochvilova redan innan genombrottet och minns en brant utvecklingskurva.

– Hon hade varit en hygglig aktiv, men absolut ingen stjärna, sedan kom det ett jättelyft i ganska vuxen ålder, de första åren på 80-talet. Hon gjorde prestationer som man egentligen såg som omöjliga. 1983 vann hon 400 och 800 på VM samma dag. Det borde inte gå, i alla fall inte på den nivån, säger Juhlin.

I augusti 1983 vann Jarmila Kratochvilova från Tjeckoslovakien 400 meter på VM i Helsingfors.
I augusti 1983 vann Jarmila Kratochvilova från Tjeckoslovakien 400 meter på VM i Helsingfors. Bild: BILDBYRÅN

Han beskriver hennes fysik som väldigt kraftfull. Det kunde ligga henne i fatet.

– Hon var lite baktalad på något sätt för att hon inte hade någon glamourös framtoning. Hon var tillåtet villebråd och det var okej att misstänka henne lite mer. Det skrevs om att hon hade basröst och håriga ben, men det stämde inte. Hon hade ingen basröst, säger A Lennart Juhlin.

A Lennart Juhlin jämför Kratochvilova med Griffith-Joyner

Den svenska friidrottsexperten har sina misstankar.

– Det kändes om att det var ett beställningsjobb att förtala henne. Man ska inte anklaga folk med överdrifter.

En jämförelse med vad som sedan kom är på sin plats.

Florence Griffith Joyner vann OS-guld på 200 meter 1988 efter att ha sprungit på tiden 21.34.
Florence Griffith Joyner vann OS-guld på 200 meter 1988 efter att ha sprungit på tiden 21.34. Hon fick inte motstå samma misstankar som Jarmila Kratochvilova, menar A Lennart Juhlin. Bild: Lennox McLendon

– Några år senare kom Florence Griffith-Joyner och satte världsrekord på 100 och 200. Hon var väldigt glamourös, fick också ett uppsving ”på gamla dagar”, men blev aldrig utsatt för samma typ av elaka gliringar som Kratochvilova.

LÄS MER: Waldners hyllning till Göteborg – 28 år efter VM-guldet

Senare såg A Lennart Juhlin Jarmila Kratochvilova efter karriären.

– Då hade hon ”smultit samman” och hade inte alls den power-fysiken hon hade när hon var som bäst. Liten och tunn i kroppen och som sagt, ingen basröst.

Pelle Crona påpekar att hon aldrig blev fälld

Pelle Crona påminner om att det fram till 1976 saknades regelverk som reglerade dopningspreparat och att dagens friidrott har blivit mycket renare.

Han minns det för svenskt vidkommande medaljlösa mästerskapet och funderar kring Jarmila Kratochvilova.

– Det var fascinerande att se en sådan naturkraft. Hon är ett omdiskuterat namn i friidrottshistorien. Jag vill understryka att hon faktiskt aldrig blev fälld, säger Pelle Crona.

LÄS MER: Scandinavium fylldes med en miljon liter vatten under VM

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.