Stefan Holm är ambassadör för friidrotts-VM i Doha. Arkivbild.
Stefan Holm är ambassadör för friidrotts-VM i Doha. Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Holms nya roll: "Kommer ha ögonen på sig"

Stefan Holm är ambassadör för det kritiserade friidrotts-VM i Qatar. Enligt statsvetaren Ulf Bjereld är det en roll som innebär stor press på den förre OS-guldmedaljören.
– Han ska veta att han kommer ha ögonen på sig, säger han.

ANNONS

Att lägga friidrotts-VM, som inleds på fredag, i Qatar är ett beslut som väckt stor kritik. Bland annat för värdnationens diskriminerande lagar som förbjuder homosexualitet, för gästarbetarnas usla arbetsförhållanden och för hur kvinnor får klä sig.

En av kritikerna är Stefan Holm.

– Rent idrottsligt finns det tre skäl: klimatet, det kommer att vara otroligt varmt, det går sent på säsongen och det finns inget genuint idrottsintresse i landet. Lägger vi till den politiska frågan är det klart att det inte är optimalt att lägga VM där, säger Holm till TT.

Ändå är den förre OS-guldmedaljören i höjdhopp nu ambassadör för mästerskapet efter att ha fått en förfrågan från sin tidigare skosponsor, vilket Aftonbladet var först att rapportera om.

ANNONS

Holm medger att rollen inte är helt okomplicerad, men säger att det för honom handlar om att separera det sportsliga med Qatar som land.

– Om jag lägger ut turistbilder över Qatar och säger att det är ett fantastiskt land är jag en ambassadör för Qatar. Men jag har inga planer på att göra det, säger Holm.

"Problematiskt"

TT: Har du fått några restriktioner kring vad du får säga?

– Inga som helst.

Men enligt Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet, är det svårt att separera det ena från det andra.

– Ja, det är problematiskt. Därmed inte sagt att han ska avstå, men han ska veta om att det sätter stor press på honom för att det inte ska framstå som att han hyllar landet Qatar, säger Bjereld.

– Han kommer ha ögonen på sig.

Att totalitära stater som Qatar använder sig av stora idrottsmästerskap som en form av propagandaverktyg är ett fenomen som har vuxit fram under 1900-talet i takt med att idrotten blivit allt större.

Öppnar för kritik

Men att vara i världens blickfång innebär med stor sannolikhet också att värdnationernas mindre smickrande sidor hamnar under lupp.

– Man öppnar upp för kritik och det bidrar till ett synliggörande av brott mot mänskliga rättigheter. Det kommer att bli demonstrationer och manifestationer, det vet man om, säger Ulf Bjereld.

ANNONS

De senaste åren har idrottsevenemang som fotbolls-VM i Ryssland 2018, OS i Sotji 2014, friidrotts-VM i Moskva 2013 och OS i Peking 2008 varit omdiskuterade.

Inför friidrotts-VM och fotbolls-VM 2022, som också går i Qatar, har fokus ofta legat på uppgifter om hur gästarbetare utnyttjas i samband med förberedelserna. Något det har rapporterats om i flera år.

Trots det är det troligt att andra rubriker kommer att väga över efter mästerskapet.

– Idrotten är så stor internationellt så medialt kommer det sportsliga att väga över. Det intressanta blir hur stort genomslag mänskliga rättigheter kommer att få vid sidan av den massiva floden av idrottsbevakningen och vad man kommer ihåg efteråt, säger Ulf Bjereld.

"Skulle vara orimligt"

Han menar att idrottsvärlden tidigare har varit dålig på att belysa den politiska situationen i samband med mästerskap.

– 1968 var året där så mycket förändrades. Tidigare kunde man säga att vi inte ska lägga oss i andra staters inre angelägenheter. Det skulle vara fullständigt orimligt i dag.

Det året arrangerades OS i Mexiko, då de amerikanska löparna Tommie Smith och John Carlos på prispallen protesterade mot hur svarta behandlades i USA.

– Från OS i Mexiko 1968 minns många Bob Beamons magiska längdhopp. Men frågan är om inte fler minns de amerikanska löparna på pallen, säger Ulf Bjereld.

ANNONS

Robin Salomonsson/TT

Ulf Bjereld. Arkivbild.
Ulf Bjereld. Arkivbild. Bild: Hossein Salmanzadeh/TT
Tommie Smith (mitten) och John Carlos (vänster) protesterade mot hur svarta behandlades i USA under OS i Mexiko 1968. Arkivbild.
Tommie Smith (mitten) och John Carlos (vänster) protesterade mot hur svarta behandlades i USA under OS i Mexiko 1968. Arkivbild. Bild: STF AP/TT
ANNONS