Först hette arenan Ullevi, i folkmun blev det Gamla Ullevi vilket så småningom blev officiellt.
Jag har ett förslag till ett namnbyte till.
Urgamla Ullevi.
En promenad i Göteborg under den tidiga eftermiddagen var en angenäm upplevelse. När det gäller vädret är minnet kort som en otränad LG Carlstrand-löpväg. Det är vår, inte minns jag snön, regnet och de isande vindarna som tvingade oss inomhus för drygt en vecka sedan - eller var det två.
Solen tvingar bort rockar och fram fåglar. Det såg bra ut, gott-humör-främjande, helt enkelt. Tills jag passerade Urgamla Ullevi.
Det börjar kännas nu. Att allsvenskan är bara fyra dagar bort, förutsättningarna finns, vädret är varmt, de sista smutsiga snöhögarna har runnit bort och nere i Skåne, i Helsingborg, där allsvenskan sparkar i gång på lördag, har väl gräset redan börjat gro. Premiären sker på en riktigt arena, på Olympia.
GP skriver, de andra tidningarna skriver, tv och radio fläskar på och varje match kan du se perfekt inramad direkt i din tv-ruta bara du öppnar plånboken tillräckligt mycket.
De allsvenska spelarna tjänar runt fem gånger så mycket i månaden som "Bebben" Johansson gjorde på ett år på varvet och det svenska landslaget kryssar elegant mot VM i Tyskland sommaren 2006.
Det är en turnering som kommer att avgöras på hypermoderna arenor. De är nybyggda eller renoverade och upprustade, från en standard Urgamla Ullevi var ljusår ifrån.
Allsvenskan avgörs på något som i sammanhanget måste beskrivas som rivningstomter.
Undantagen finns, visst, Borås arena, bortsett från plasten man skall spela på, är det bästa som hänt svensk fotboll de senaste åren.
Den är snygg, den ser funktionell ut och den är ett glödgat spett i akterpartierna på bestämmande i några beklämmande sömniga kommuner.
Göteborg är en av dem. Göteborg. Fotbollshuvudstaden.
Det är ett skämt så länge Urgamla Ullevi är scenen.
Alliansen har högt flygande planer. Ner med hela rasket, bygg nytt och fräscht för drygt 180 miljoner kronor. Drömmarna har blivit planer, de har funnits ganska länge men börjar nu få konkreta konturer.
Framför allt en politisk acceptans. Lillebror Borås
glödgade spett börjar kännas obehagligt för Göran Johansson & Co.
Jag bortser inte från det nostalgiska. Jag har haft härliga upplevelser på den gamla reliken. Men bakåtsträvarna och ståplatsproselyterna måste stå tillbaka och det borde, i mycket högre grad än det är, vara en angelägenhet för Svenska fotbollförbundet.
Precis som i England måste folket vinna tillbaka fotbollen. Det måste bli en familjeunderhållning, en trevlig stund för alla, inte bara för de unga gorillahannar som tror at slå folk på käften är en del av fotbollskulturen.
För det krävs det faktiskt anständig komfort. Det krävs sittplatser, möjlighet att gå på toaletten och en chans att handla något i pausen utan att behöva köa bort den tiden.
Riv ner klabbet. Svinga stålkulan, låt grävskoporna morrande hacka bort det gamla.
In med det nya.
En riktig arena.
