Magnus Wislander om handbolls-EM i Scandinavium

Han har lite att jämföra med. Under en elitkarriär som spänner sig över 25 år ingick Magnus Wislander i det svenska landslag som mellan 1990 och 2002 vann 13 mästerskapsmedaljer, varav sex guld.

För första gången sedan VM 1993 fick ”Bengan Boys” 2002 chansen att visa upp sig för en svensk mästerskapspublik.

LÄS MER: Magnus Wislander lämnar Redbergslids IK

Turneringen inleddes med sex gruppspelsmatcher i Göteborg och avslutades med semifinal och final i Globen. Sverige gick in i turneringen som regerande Europamästare efter titeln i Kroatien två år tidigare.

Magnus Wislander minns turneringen med värme och glädje.

– Det var en ”once in a lifetime”-upplevelse och så otroligt häftigt att spela det mästerskapet, lite extra för alla oss göteborgare, säger Magnus Wislander och syftar på att nio av 16 spelare i EM-truppen hade tydlig Göteborgsanknytning.

Fantastiskt publiktryck i Scandinavium

Scandinavium var mer eller mindre fullsatt i sex raka matcher, mot Ukraina, Tjeckien och Polen i det första gruppspelet och mot Ryssland, Portugal och Danmark i det andra.

– Det trycket som var i Scandinavium då har jag aldrig varit med om i … ja, svensk idrottshistoria. Givetvis kan fotbollen kanske bräcka det efter VM 1994, men den stämningen och de förväntningarna som var … det var djävulusiskt bra, säger Magnus Wislander.

Sportsligt flöt det på enligt plan, segrarna radades upp en efter en.

– Det var inget problem med gruppspelet. Vi kunde till och med förlora en match mot Danmark utan att det gjorde något. Det som var grejen i det hela var att vi var väldigt deppiga för att semifinal och final skulle gå i Globen. Det skulle bli mycket sämre där uppe. Som göteborgare trodde vi det, säger Magnus Wislander.

Som grupptvåa ställdes Sverige i semifinal mot dittills obesegrade Island. Magnus Wislander gjorde fem av Sveriges 33 mål, alla i första i halvlek, i en match som till slut vanns med elva måls marginal.

I finalen väntade Tyskland.

Matchen blev ett oerhört dramatisk.

Efter en ”säker” tremålsledning med 25-22 tappade Sverige i slutet av matchen till 25-26 och Tyskland såg ut att gå mot EM-guld. Då kvitterade Staffan Olsson till 26-26 och ordnade förlängning. Där tog Sverige kommandot direkt och behöll övertaget fram till slutsignalen.

– Vi hade lite flyt som fick till förlängningen. Sedan var det väl inte något snack. En kämpainsats och lite tursam vinst, erkänner Magnus Wislander.

Han erkänner ytterligare en sak.

Sveriges senaste handbollsguld – EM 2002 för herrar

Publiken i Globen höll måttet.

– Det visade sig att stämningen i Globen också var riktigt bra. Det var knôkat till sista stol i båda matcherna, säger Magnus Wislander.

EM-guldet 2002 är än i dag Sveriges senaste på herrsidan. Det var inget Magnus Wislander anade då, för snart 19 år sedan.

– Det trodde väl egentligen ingen. Man trodde väl egentligen att det skulle hända lite mer saker med de som kom efter, säger han.

Storheten med Sveriges senaste mästarlag var flera.

– Det var som de flesta åren innan, vilka fantastiska spelare och individer! Stefan Lövgren, Staffan Olsson, Magnus Andersson, målvakterna Gentzel och Svensson. Det var världsstjärnor allihop. Otroligt lojala lagspelare samtidigt som de var individuella stjärnor. Allihop hade en fantastisk blick för spelet och kunde spela på alla positioner, säger Magnus Wislander.

Hur graderar du EM-guldet 2002?

– Jag tycker att det är svårt att gradera dem. Sätt ett V istället för ett E så blir det större. I vissa sporter är det svårare att vinna EM än VM, så var det nästan i handbollen, säger Magnus Wislander och ger sig själv lite betänketid.

LÄS MER: Sveriges handbollsmedaljer 1990-2012

Efter några sekunder är han redo att avge ett svar.

– Jag rangordnar det kanske som fyra om man skulle hårdra det. Jag tycker att de två VM-gulden smäller högst. Framför allt 1990. Men även första EM-guldet 1994 var stort, på det sättet vi gör det. Det var dessutom det första EM-slutspelet som spelades i handboll, säger han.

Magnus Wislanders karriär saknar motstycke

Efter EM-guldet flyttade Magnus Wislander hem till Sverige och RIK. Även det blev ett lyckat beslut.

– Ska man vara lite självgod tillhör jag ett av få hemvändande proffs som har presterat och gjort något bra med laget. Vi spelade cupvinnarcupfinal mot Ciudad Real och tog dessutom SM-guld 2003, säger han.

Magnus Wislander under kvartsfinal 2 i Handbollsligan mellan Redbergslid och Kristianstad 2019. Bild: NICKLAS ELMRIN

1/4

Magnus Wislanders handbollskarriär saknar motstycke. Totalt spelade han 18 mästerskap för Sverige, vann 13 medaljer, varav sex guld. Han utsågs till världens bästa handbollsspelare efter VM-guldet 1990 och fick utmärkelsen århundradets handbollsspelare av internationella handbollsförbundet 2000.

LÄS MER: Magnus Wislander och pissoaren: ”Kom ut med ett asgarv”

Han har dessutom fem SM-guld med Redbergslids IK, sju ligatitlar med Kiel i Bundesliga och är både meste svenske landslagsman (386 landskamper) och bäste landslagsmålskytt (1 191 mål) genom tiderna.

Hur han själv ser på sin karriär?

– Jag brukar svara med ett ord, den var lång. Det finns jättemånga saker att vara stolt över, att ha spelat på toppnivå från 1981 till 2005, tolv år i Tyskland och 21 år i landslaget, säger Magnus Wislander.

Wislander spelade sin sista elitmatch som 47-åring

Sista elitmatchen gjorde han 2011 som 47-åring i elitserien mot Hammarby.

– Jag minns att vi vann och att jag var först tillbaka på en Hammarbykontring. Det var jag nöjd med, säger han med ett skratt.

Apropå Scandinavium. EM-guldmedaljören från 2002 har ett långt förflutet i arenan.

– Som 14-åring började jag sälja glass och grejor i Scandinavium. Jag var på vartenda evenemang under två-tre år. Jag sålde kanske inte så mycket glass, men såg mycket hockey. Det var Jörgen Pettersson, Mike Ford och Anders Broström. Jag minns att jag fick Mike Fords klubba. Det var bra ”banan” på den!

LÄS MER: Wislanders galna år – med stroke, Vasalopp och hjärtoperation

TEXT

Mattias Balkander

mattias.balkander@gp.se