I helgen säsongsdebuterade Emma Green i franska Nantes. Hon vann på 1,86, hade tre bra försök på 1,89 – men viktigast av allt var ändå att kroppen kändes bra.
– Jag är nöjd, för jag har inte kunnat hoppa speciellt mycket senaste tiden. Jag fick ont i ena ljumsken för några veckor sedan och jag var nervös om det skulle funka att hoppa eller inte, säger hon.
Det är på grund av - eller tack vare - skadorna som Emma Green ska genomföra en sista inomhussäsong. Hon missade ju OS i Rio i somras för att hennes kropp sa nej.
– Tanken från början var att jag skulle sluta då, efter OS. Men jag vill ha ett ordentligt avslut på min karriär och nu ska jag bara försöka njuta av den sista tiden. Jag vill ge mig själv en sportslig chans att göra något bra innan jag lägger av.
En av sex tävlingar är avverkad. I dag hoppar Emma mot bland andra Sofie Skoog i en liten friidrottsgala som hålls inuti ett byggvaruhus i Bromma.
– Kul! Det kommer att bli intim, häftig stämning – lite annorlunda mot att hoppa på arenor där man ibland kan komma lite långt från publiken.
EM i Belgrad 3–5 mars är tänkt som slutpunkten.
– Att jag kvalificerar mig dit är mitt mål, det enda mål jag egentligen har.
När du är så nära slutet, kan du ändå motivera dig som under dina glansdagar?
– Nej, att jag bestämt mig för att sluta beror både på skadorna såklart men också på att jag inte har den där glöden längre, inte samma lust. Jag är inte alls lika extrem som för ett antal år sedan. Mina bästa år är förbi, det är bara att inse det. Men jag vill försöka njuta av den sista tiden. Det är viktigt, inte minst för min egen skull, att få ett bra avslut.
Emma poängterar hur skönt det ska bli att om en och halv månad slippa vissa saker: det inrutade livet, disciplinen i vardagen där allting handlar om att maximera sitt höjdhoppande – och inte minst den ständiga oron över att kroppen inte ska hålla, över att en ny eller nygammal skada ska ge sig till känna.
Hon ser fram emot den där friheten som en elitidrottare ofta saknar.
– Men egentligen vill jag inte prata om det. Jag vill bara vara här och nu och försöka njuta av att vara det. Jag har saker på gång, visst, bland annat ska jag föreläsa en del och utveckla den biten – men tills karriären är över vill jag koncentrera mig på mitt höjdhopp, säger hon.
