Inte en droppe regn så långt drivern nådde, även om banan på sina ställen var lite vattensjuk. För den boll GP följde, av de drygt 700 som i går spelade kval, började dagen, med starttid 12.10 på Delsjö golfklubb, därför lovande.
Tre spelare slog ut och deras tre partners tog över. Och så var rundan i gång - en runda som vilken annan, trots att platser i klass 1:s finalspel var det hägrande målet.
Kanske det inte var en helt vanlig runda ändå. Att det skulle bli lite mer väntan mellan hålen märktes redan vid andra tee. Och att bara få slå vartannat slag satte också koncentrationsförmågan på svåra test.
Det märktes dock inte från början. Samtliga tre lag gjorde bra ifrån sig och att handicapen låg mellan 4 och 17 syntes.
Nils Wendels kan tacka en trafikolycka för åtta år sedan för att han får så mycket tid över till golfen. Han blev först förlamad från midjan och nedåt, men efter tre ryggoperationer kan han nu gå kortare sträckor.
Golf är den enda sport han kan utöva - tack vare golfbilen.
- Det är ypperligt. Stå och slå på bollen det kan jag och det gör inte ont. Men gå runt banan kan jag inte göra, sade han och berättade att han normalt brukar ha en trehjulig moped som han tar sig runt banan med.
Med mopeden på lagning fick klubbens kärra duga. Vem som helst har inte tillgång till den, utan det krävs både intyg från läkare och från egna golfklubben.
Nils och hustrun Elisabeth Wendels började annars spela golf ihop av en slump. På en semesterresa till S:t Lucia i mitten av 80-talet provade paret spelet - och fastnade. De åkte egentligen dit på segelsemester, men när de såg att hotellet låg precis vid en golfbana beslutade de sig för att prova.
- Vi hyrde aldrig någon segelbåt, berättade Elisabeth medan maken slog ut på tredje hålet.
När gruppen väntade på att slå ut på det fjärde hålet var stämningen mindre formell. Elisabeth Wendels och en av medspelarna i bollen, Robert Ganemyr från Ericsson, hade upptäckt att de har en gemensam bekant. Och i det andra laget hade hon en kamrat från Friskis och Svettis i Jerry Wallin.
Att världen är liten konstaterades.
Ganemyr slog i väg en drive som drog åt vänster, men turligt studsade in på green på det långa par 3-hålet.
- Vem satt därborta, ropade Nils Wendels.
- Var har du dina kompisar, undrade Elisabeth och menar högre makter.
Artigheterna hade ersatts av kamratliga nålstick.
På hål 5 kom första grova missen. Håkan Olsson slog i vattnet och då bestämde sig Jerry Wallin för att byta klubba.
Olsson tittade långt efter bollen i det dyiga vattnet när gruppen närmade sig green.
Och ju längre rundan led, desto oftare dök missarna upp, som brukligt.
På sexan tog de svåra greenerna ut sin rätt. På sjuan kom första påhälsningen i bunkern och på åttan drog Robert Ganemyr bollen långt ut i skogen, trots att han hade gruppens lägsta handicap. Eller kanske just därför.
På nian kom första pilsnerbollen, när Jerry Wallins boll inte nådde förbi damernas utslagsplats och på tians tee jagades det "birdie" av verkligt slag. Fem duvor flaxade bort från maskätande.
- Får man dem inte på något annat sätt, så... säger Ganemyr.
Våra vägar skiljdes åt efter kaffet mellan tian och elvan.
- Nu kan man släppa ut magen igen, skämtade Thomas Wallin innan han gick upp på tee.
