Förhoppningarna var stora.
Förväntningarna likaså.
När Mervan Celik återvände till svensk fotboll sommaren 2017 var det hos BK Häcken han landade.
På Hisingen. På ön där han föddes och växte upp.
– Det är där jag har min familj och många av mina vänner. Jag tänkte att: ”Nu ska de få se mig spela”. Jag minns att det var en stor glädje för mig, säger han i samband med att GP träffar honom på Gaisgården ett par dagar före det stundande cupderbyt mellan Gais och Häcken.
Tillbaka på svensk mark var målet inte bara att bygga upp sig och hitta självförtroendet i jakten på ett nytt utlandsäventyr.
Han ville också hjälpa Häcken mot toppen.
Bidra och ge tillbaka. Till delen av Göteborg han håller närmast hjärtat.
Ingenting blev det som var tänkt.
Mervan Celik lyckades förvisso vara med och spela hem en cuptitel till Häcken förra våren. Ett guld anfallaren hade stor del i då han öste in mål i gruppspelet, hoppade in och avgjorde semifinalen mot Djurgården i förlängning på Tele2 Arena och dessutom vann hela cupspelets skytteliga.
Men utöver den framgången handlade de två åren i gulsvart mest om brist på speltid och bänknötande.
Celik lyckades aldrig på permanent basis vinna tränare Andreas Alms förtroende.
I somras lämnade han, efter två motiga år, klubben.
När han nu, för första gången sedan avskedet, ställs mot sin tidigare arbetsgivare är det mycket tankar som far genom hans huvud.
– Det är blandade känslor när jag tänker tillbaka på tiden där. Framför allt är jag glad över att jag fick bidra till att vi kunde vinna cupen. Det gör mig stolt. Sedan fick jag inte spela så mycket som jag ville – och borde – men jag är stolt över att jag ändå krigade och kunde bidra till en titel. Så sett känns det som att jag lämnade med flaggan i topp.
"Kokar inombords"
Samtidigt menar han att det också är en annan typ av känslor som bubblar i honom när tiden i Häcken kommer på tal.
Besvikelse och frustration – över hur han tycker att han behandlades av tränare Andreas Alm.
– Jag var stekhet i cupen förra våren. Jag gjorde fem mål på en och en halv match direkt i början. Jag gjorde fyra mål mot Brage och ett mot Rosengård. Sedan bytte han ut mig i halvtid mot Rosengård, efter det blev det mest bänken. Jag hamnade där utan någon förklaring. Jag blir arg när jag tänker på det. Jag kokar inombords, att man kan behandla en spelare så som han gjorde. En spelare som levererade och gjorde fem mål på en och en halv match, ändå fick jag börja på bänken resten av cupmatcherna.
LÄS MER:En Jesper Brandt i två olika former
Med lite distans till det hela, varför tror du att du inte fick större förtroende under din tid i Häcken?
– Jag har ingen aning. Men för mig låter det inte logiskt att bänka en spelare som har gjort fem mål på en och en halv match. Hur kan du bänka en sådan spelare? Jag vet inte varför han gjorde så, kanske hade han något emot mig? Jag vet inte vad det kan vara. Eller så hade han helt enkelt bara andra spelare som han favoriserade. Han använde sin makt som tränare till att ta bort mig och spela med spelarna han tyckte om och ville använda.
Och även om konkurrensen på vänsterpositionen i anfallet var tuffast tänkbara med skyttekungen Paulinho som cementerad i den rollen tycker Celik att Andreas Alm borde ha kunnat hittat en lösning som gett honom mer speltid än vad han gavs.
– Jag kan anpassa mig. Jag är en anpassningsbar spelare. Det fanns plats. Även om Paulinho var till vänster kunde jag ha spelat någon annanstans i offensiven. Jag är inte låst bara till vänsterkanten. Jag har inte spelat vänsterytter hela mitt liv.
Kritiken: "En kall person"
Att följa merparten av matcherna från sidan menar han var en prövning som var allt annat än enkel att hantera.
– Speciellt när du själv känner att du gör det bra. Tankarna rullar, men vad ska man göra? Du kan inte göra så mycket, det var han som hade makten och bestämde allt. Han tog ut laget. Det var bara frustration och ett frågetecken som du har i huvudet hela tiden.
LÄS MER:Gais bekräftar – Mervan Celik återvänder
Mervan Celik slår ut med armarna.
– Jag frågade honom många gånger om varför jag inte fick spela, men det var inte direkt några känslomässiga svar man fick. Svaren han gav hade han tänkt igenom noga, det var standardsvar som han gav till flera spelare. Det kom inte från hjärtat. Han hade en färdig mall i stället för att se varje situation för sig. Ingen spelares situation är exakt som någon annans, men han hade bara standardsvar.
– I övrigt pratade vi inte jättemycket. Han är rätt kall som person. Han är inte den som snackar mycket med spelarna. Han vill hålla avstånd.
Upplever du att du blev orättvist behandlad av Andreas?
– Ja, det tycker jag.
Andreas Alm delar inte Mervan Celiks bild av situationen.
– Det är lätt att känna att man har tränaren emot sig när han inte tar ut dig i elvan, så är det ju. Vad ska jag säga? Jag upplever att jag inte hade Mervan emot mig, att han är en varm person ... vad var det mer han sa?
Att han kände sig orättvist behandlad.
– Och att han inte behandlade mig orättvist. Jag tycker tvärtom om honom.
Hur ser du på Celiks avsked och tid hos er?
– Avskedet tror jag var väldigt bra, det var precis det han önskade. Det är inte alla som har förmånen att få avsluta utifrån sin egen vilja.
– Tiden hos oss var ... han gjorde ett jäkla jobb med sig själv. Han kom hit och var inte särskilt bra tränad, men blev bra tränad och kämpade på väldigt länge. Han såg till att vinna cupen med Häcken och sedan lämnade han utifrån att han själv ville lämna. Det finns tråkigare avslut i historien än så. Han körde på som fan hos oss.
Trots att frustrationen växte så berättar Celik att han länge var fast besluten om att han skulle ge allt och motbevisa tränaren.
Han tänkte inte lämna Häcken i första taget.
– Jag gav alltid hundra, på varenda träning. Jag kämpade och krigade och försökte visa. Jag gjorde det jag kunde. Det var aldrig så att jag var på träningar och inte gjorde det jag skulle. Jag gjorde alltid jobbet och var professionell.
"Som att han jävlades med mig"
Men till slut rann bägaren över.
Han minns mycket väl när: Cupfinalen hemma mot AFC Eskilstuna.
LÄS MER:Celik tillbaka i Gais: "Jag vet att fansen står bakom mig"
Blicken blir lite mörkare och gesterna mer yviga när han berättar:
– Han tog in mig i sista minuten. Vi ledde med 2–0 i andra halvlek och vi hade kontroll på matchen. Jag fick ändå bara hoppa in i slutminuten … då tänkte jag, ”Nu får det räcka”. Jag kände att det var personligt. Det blev droppen för mig. När jag hade bidragit så mycket i cupen som jag hade gjort och så fick jag ändå inte spela mer än en minut i finalen. Det var personligt. Det var nästan som att han jävlades med mig. Att han hånade mig. Då tänkte jag: ”Nej, det går inte längre. Jag kan inte vara här”.
En och en halv månad senare checkade Mervan Celik ut från Gothia Park. För gott.
Någon försoning mellan tränaren och spelaren var det inte tal om innan avskedet.
– Jag och Alm sa ingenting till varandra. Jag bara lämnade. Sedan tror jag att jag fick något sms från honom, men jag svarade inte på det.
Såhär i efterhand, med tanke på hur det blev, ångrar du att du gick till Häcken?
– Det blev lite bortkastad tid, så kan jag känna. Men att det blev som det blev var inget jag kunde styra. Jag gjorde mitt absolut bästa, säger Celik som också känner viss besvikelse gentemot Häckens fans som han tycker borde ha supportat honom mer när han hade det tufft.
– Jag är lite besviken på Häcken-fansen att de inte stod upp mer för mig. Speciellt när jag började förra året riktigt bra. Okej, de sjöng mitt namn, vilket jag är tacksam för, men kanske kunde de sagt ifrån lite mer? Ifrågasatt varför jag inte fick starta eller inte spela? Jag är född och uppvuxen på Hisingen, jag ville ge allt tillbaka till Hisingen. Jag lyckades vara med och hjälpa dem till en cuptitel som jag tycker att jag hade stor del i. Jag önskar att de hade engagerat sig mer och backat upp mig lite mer.
Känner ingen revansch
Han pausar.
– Det handlar om att våga säga vad man tycker och inte vara tyst. Det blir lite som en fegis. Du kommer på matcherna, men du säger inte vad du tycker. Det är deras klubb. De älskar klubben. De går på matcherna, det är klart att de ska säga vad de tycker. De borde ha vågat säga mer, även i min situation. De borde ha backat mig.
Samtidigt som tiden i Häcken var jobbig är Mervan Celik tydlig med att det inte är några revanschkänslor inom honom när hans Gais ska göra upp mot den regerande mästaren.
Allt fokus ligger på att hjälpa Grönsvart. Inget annat.
– Jag känner ingen revansch mot själva klubben, även om det såklart skulle vara roligt att avgöra. Men jag vill bara göra en bra match och hjälpa mitt lag och hoppas att vi tillsammans kan göra det bra.
Även om han pekar ut Häcken som stor favorit i derbyt tror han att Gais har en bra möjlighet att skrälla.
– Följer vi vår matchplan och gör det vi ska och alla är på topp, då har vi möjligheten att göra något bra. Sedan är fotboll tillfälligheter ibland och varje match har sin historia. Vi får se hur det slutar.
LÄS MER:Här välkomnar Gais-fansen Celik – på City Kebab
För egen del kom första målet i Gais sedan återkomsten, vilket också var klubbens första fullträff 2020, förra helgen när Qviding besegrades i en träningsmatch.
Ett mål och en seger han tror betyder mycket för både honom och laget. Han upplever att formen är stigande och tillvaron menar han inte kunde ha varit så mycket bättre efter några kämpiga säsonger.
– Det har verkligen varit som att komma hem, Gais är hemma. Det var här det började på riktigt.
– Nu kan jag fokusera på min fotboll och bygga upp mig inför superettan och sedan ska jag visa vad jag går för. Jag är taggad. Jag vet att jag kommer få ett stort ansvar här så jag försöker förbereda mig på bästa sätt för att göra det så bra som möjligt.
