Det var inte tänkt att den här texten skulle handla särskilt mycket om den kraftiga turbulens på Svenska Fotbollförbundet som pågått sedan i somras. Känslan när vi kliver in i lokalerna på Evenemangsgatan i Solna är att det har lugnat sig betänkligt.
Den kritiserade generalsekreteraren Andrea Möllerberg har inte behövt försvara sig i medierna på ett tag. Visst, ordförande Fredrik Reinfeldt har fått hård kritik för Sveriges ja till VM i Saudiarabien 2034, men ur ett arbetsmiljöperspektiv, som det mestadels har varit frågan om, tenderar den värsta stormen att ha lagt sig.
Det är också till synes ingen särskilt händelserik dag i de ljusa lokalerna i Solna, en vecka före jul. Fotbollschefen Kim Källström har lätt studs i steget, U21-förbundskaptenen, den erkänt nördige Daniel Bäckström, sitter på sin kala plats med en laptop. Landslagschefen Stefan Pettersson ser djupt fokuserad ut, troligen ska herrlandslagets marssamling planeras. Den pikéförsedde domarchefen Stefan Johannesson hämtar kaffe.
Olssons stenhårda attack
Bara timmar efter att vi lämnat lokalerna ska den förre ordförandekandidaten Lars-Christer Olsson gå till hård attack i Aftonbladet mot Reinfeldt, Möllerberg, arbetsmiljön och planen för att utveckla svensk fotboll. Och mycket mer. Allt är i princip katastrof på Svenska Fotbollförbundet, menar Olsson.
Men när vi slår oss ner med en av svensk fotbolls absolut mäktigaste personer vet vi inget om det. Vi lever i villfarelsen att allt har lugnat ner sig. Klart är dock att Caroline Sjöbloms första år på jobbet inte riktigt blev som hon hade tänkt sig.
– Det är synd. Jag kom till mitt drömjobb, och så har man fått läsa saker om kollegor, det blir drev, folk har mått dåligt. Det har påverkat jättenegativt, säger hon.
När hon tar ny sats blir det tydligt vilken sida hon står på i konflikten.
– Fotbollen måste ju framåt. Vi behöver ta ett ansvar som förbund. Saker har gått fel till, ja, men så är det på många arbetsplatser. Folk utifrån frågar mig vem Andrea är och vad det är för fel på henne. Då svarar jag att sätt dig ner och prata med henne så får du veta.
Sett utifrån verkar det handla om en krock som inte sällan inträffar i den offentliga sektorn. Den befintliga personalen är van vid ett visst typ av ledarskap, sedan kommer chefer likt Andrea Möllerberg, skolade i näringslivet, och hanterar personalfrågor på ett helt annat sätt.
Att det rör sig om en kulturkrock håller Caroline Sjöblom med om.
– Absolut. Nu kommer det in nytt folk som bidrar till mångfald och personer med akademisk bakgrund, säger hon.
Slutade spela som 22-åring
Men vi är ju här för att höra hur Caroline Sjöblom, 35, blev en av svensk fotbolls mäktigaste personer – 20 år tidigare än vad hon själv hade tänkt. Vad hon har för tankar om svensk damfotboll, hur den ska undvika att bli frånsprungen när andra nationer storsatsar.
Caroline Sjöblom
Född: 16 oktober 1989 på Åland
Bor: Solna
Familj: Sambo och två hundar
Gör: Teknisk direktör på flick- och damsidan på Svenska Fotbollförbundet
Utbildning: Beteendevetenskap på Stockholms universitet, Uefa Pro.
Tidigare karriär: Fotbollsspelare i Ålands United och Djurgårdens IF. Har sedan dess arbetat med HR på Ledarna och Handelsanställdas förbund. Har varit tränare i Tyresö och AIK, förbundskapten för F19-landslaget och huvudtränare för Kansas City Current.
För 13 år sedan avslutade hon den egna spelarkarriären, 22 år gammal. Efter att ha firat stora framgångar på Åland värvades hon till Djurgården, men lade av efter bara ett år i Stockholmsklubben.
– Jag var klar med att packa väskan, åka till träning och offra hela mitt liv. Jag hade uppfyllt min dröm att spela i damallsvenskan. Jag sa till alla att jag ville ha ett riktigt jobb.
Att bli ledare fanns inte i tankarna över huvud taget. I stället sökte hon till beteendevetarprogrammet på Stockholms Universitet, tog examen, fick jobb på både Ledarna och Handelsanställdas förbund. Fotboll? Nej.
Men så fick hon en insikt.
– Det är få miljöer där du kan jobba med det positiva ledarskapet och få andra människor att växa. Jag märkte att jag hela tiden var mig själv när jag jobbade med fotboll. Så när jag jag väl tog det avgörande beslutet kändes det väldigt rätt.
Det avgörande beslutet innebar att hon, efter att ha dubbeljobbat ett tag, valde bort den civila karriären. Hon fick en anställning som spelarutbildare på Stockholms fotbollförbund och kom till Tyresö och AIK innan hon blev förbundskapten för F19-landslaget. Ett EM-brons gjorde att hon blev attraktiv internationellt. Och vips, så hade hon fått jobb i jätteklubben Kansas City Current i amerikanska proffsligan NWSL. Klubben har NFL-stjärnan Patrick Mahomes som minoritetsägare och i Sjöbloms stab fanns 26 personer.
”Det är här jag får ut det mesta av mitt jobb”
Men hon började så sakteliga tröttna på tränarjobbet. Det var ju mer strategiskt arbete hon ville ägna sig åt. Så trots att hon hade anbud från olika delar av världen, och var nära att tacka ja till ett i England, var beslutet ganska enkelt när Andrea Möllerberg hörde av sig om den nyinrättade tjänsten som teknisk direktör på Svenska Fotbollförbundet. Det hade varit hennes drömjobb sedan hon träffade Atletico Madrids dito för snart tio år sedan, men hon tänkte att det var något för karriärens slutskede, kanske i 55-årsåldern.
– Men jag var tvungen att testa. Jag ville ju ta ett steg tillbaka från planen, bort från det operativa och jobba mer strategiskt. Det är här jag får ut det mesta av mitt jobb. När jag får tänka längre än kommande match eller säsong.
Hon kom till det nya jobbet efter nyår och har ansvar för flick- och damsidan medan Peter Wettergren har pojk och herr. Hennes uppgift är att sätta en strategi för svensk landslagsfotboll från de lägsta åldrarna upp till A-verksamheten. På engelska brukar det kallas the guardian of the sport, sportens väktare.
Det kan handla om speltekniska saker, som bollförflyttningar, spelvändningar och hur man försvarar det egna straffområdet, men också spelarnas tillvaro utanför planen.
– Vi ser att oavsett om det är bredd eller elit att mår du inte bra kommer du inte prestera. Det är en samhällsfråga som vi behöver jobba med. Att medvetandegöra panikångest och ätstörningar till exempel. Det är saker som jag och Peter driver hårt.
”Brist på mångfald överlag i herrfotbollen”
Sjöblom återkommer ofta till att svensk fotboll behöver ha ett mer holistiskt synsätt, alltså att de psykiska, sociala och existentiella behoven får ta plats, och inte bara de kroppsliga.
– Vi behöver definitivt landa i det holistiska – stenhårt. För att ta komma långt och ta oss till mästerskap, säger hon.
Hon brinner för att fotbollen ska bli mer jämställd, att införa könsblandade ledarstaber. Vid en snabb titt på herrlandslagets ledarstab syns 19 män och tre kvinnor. Två av kvinnorna jobbar med media, den tredje är koordinator. Det finns alltså ingen kvinna varken i fotbolls- eller fysteamet.
Vi ska vara tydliga med att det inte är Caroline Sjöbloms fel, men hon kan likväl ha åsikter om det.
– Det är ingen som riktigt har vågat lyfta på den stenen än. All eloge till Kim (Källström, fotbollschef) och Andrea som kom in supersent i processen och snabbt skulle bygga en stab. Jag tror att det handlar om att ha en strategi och där är jag med och påverkar. Så länge du har en strategi kan du börja förbereda för nästa gång du ska rekrytera. Och då kanske det måste finnas en kvinna i den tekniska staben. Jag tycker det är trist, det är brist på mångfald överlag i herrfotbollen. Men vi jobbar med det sakta men säkert.
Själv är hon för tillfället inte intresserad av att ta klivet in i en herrstab. Någon pionjär vill hon inte bli.
– Då hade jag hade inte fått jobba. Jag hade varit under lupp och suttit i intervjuer och fått frågor om hur det är att coacha Viktor Gyökeres och Dejan Kulusevski. Och Viktor och Dejan hade fått massa frågor om det. Och så jag hade blivit ifrågasatt. Så jag vill inte det.
– Men det kommer att behövas. Titta på domarna som tar klivet in i herrfotbollen nu, det blir en stor grej. Vissa gillar det men jag behöver det inte.
Vad är det som driver dig?
– Att vara en del av något större och att få min röst hörd. Med det goda och det bättre. Damfotbollen ligger efter, därför blir det mitt kall att påverka – vi måste få det jämställd. Fotbollen är autentisk, det är inte konstlat. På ett vanligt företag kan det vara att man går in i en roll men här behöver man inte konstla till det.
Så ska Sverige hänga med när andra nationer storsatsar
Sverige är historiskt en stark damfotbollsnation. Bara under 20-talet har det blivit OS-silver, VM-brons och en EM-semifinal. På världsrankingen är man femma. Men orosmolnen inför framtiden är tydliga. Damallsvenskan tappar status för varje år och allt fler svenska spelare säljs till storsatsande klubbar utomlands. Dessutom satsar lägre rankade nationer – som Polen, Schweiz, Finland och Portugal – stora resurser. Risken för att Sverige blir frånsprunget är överhängande.
– Andra nationer startar centrala akademier och väljer ut spelare väldigt tidigt. Man gör det för att man exempelvis vill vinna ett F17-EM-guld på hemmaplan eller ha ett starkt damlandslag. Man skickar spelarna till olika länder och akademier, säger Sjöblom och fortsätter med tryck i rösten:
– Och jag köper inte det. Jag tror att det finns risker med att välja tidigt. Den spelaren kommer sluta, den kommer bli skadad, den kommer bli långsam. Någon tappar motivation. Ska vi lägga alla ägg i en korg? Nej, men vi behöver stärka våra miljöer ute i landet. Och då har vi ett jättejobb att göra.
Vad klubbarna gör kan inte Sjöblom påverka, hon talar i egenskap av förbundsanställd. Hennes åsikt är tydlig.
– Jag tror inte jag att vi ska välja ut spelare innan de är 14-15. Än så länge har det kommit fram spelare från väldigt många olika vägar i Sverige. Alla har en sak gemensamt: de har tränat otroligt mycket. Och den öppenheten behöver vi ha med oss.
Schröder och Kafaji två skolboksexempel
Hon tar två Häckenexempel. Lagets tidigare stjärnspelare Rosa Kafaji, nu i Arsenal, och supertalangen Felicia Schröder. Kafaji kommer från Kista och är uppvuxen i AIK:s akademi. Schröder är från Kalvösund i Göteborgs norra skärgård.
– Förutom att Rosa spelade i en akademi så tränade hon mycket utanför. Hon stod och bollade i trappuppgångar. Jag har aldrig träffat någon som har velat träna så mycket. Och Felicia kommer från en ö och spelade massor med fotboll med både tjejer och killar. Hon hade alltid en tränare, men ingen akademitränare. Så det handlar om deras inre drivkrafter, säger Sjöblom.
Sverige är i dag femma på världsrankingen. Är det rimligt att tro att vi är kvar på topp fem om tio år?
– Det är resurser som styr. Vi ska ha en nykter, nyanserad bild på damfotfotbollen. Topp 12 till 15, absolut. Vi har något jättebra på gång och har en gedigen tränarutbildning. Vi är med på tåget men kommer absolut inte vara uppe på topp fem om tio år.
För att de andra satsar?
– De satsar och lägger resurser.
Samtidigt som Svenska Fotbollförbundet ska spara.
– Det är en tuff utmaning men fördelen är att Uefa satsar enormt mycket på damfotbollen, så vi kommer få söka pengar som är allokerade till damfotboll. Jag är lugn med att vi kommer få fortsätta jobba med framtidens fotboll på flicksidan.
För damlandslaget väntar nästa stora utmaning i sommar, när EM spelas i Schweiz och Österrike. Blågult hamnade i en grupp med Tyskland, Danmark och Polen.
Tre frågor till Caroline
Har du gjort något misstag som du lärt dig av?
– Förra året när jag var huvudtränare så fick jag till mig uppifrån att vi behövde bänka målvakten, som var amerikansk landslagsspelare. Effekten blev att hon missade OS. Jag hade hanterat det annorlunda om det hade varit i dag. Hon trodde nog att det var mitt beslut, men det var det inte. De ville bli av med henne för att hon var för dyr. Jag hade behövt vara mycket hårdare mot ledningen och ägarna där. Men jag var nog typiskt svensk som följde hierarkin. Det var en miss att jag inte gick emot de auktoriteterna mer.
Vad har du för råd till andra unga ledare som vill göra karriär?
– Att hitta en ledarskapsstil som går ihop med dina värderingar, då kan man gå långt. Man ska inte försöka vara någon annan. Vrid och vänd på dina värderingar. Vad får dig att må bra? Vad stör dig? Då kan du bli trygg i ditt ledarskap. Jobba med dina värderingar och bena ut vad du står för.
Hur kopplar man bäst av från jobbet?
– Jag har hundar som jag är ute i skogen med. Det är den absolut bästa medicinen. De bästa tankarna kommer ofta i naturen och i skogen.
