2023 blev hon historisk som Svenska Fotbollförbundets första, kvinnliga generalsekreterare. I januari i år sparkades Andrea Möllerberg, 52, under uppmärksammade former efter endast ett drygt år som SvFF:s högsta tjänsteman. Tre månader senare tar Andrea lätt på faktumet att hon inte fick vara kvar längre, även om hon förstås ville fortsätta:
– Jag visste precis vad jag gav mig in på. Sedan blev det kanske en kortare resa än vad jag önskade, men det finns ingen bitterhet. För att få till den där förändringen som alla stod och skrek om 2022, innan Fredrik Reinfeldt blev vald, så måste det vara någon som inte tänker att ”här ska jag sitta i tio år och bli fat and happy”. Utan det måste var någon som är tillräckligt modig för att vi ska komma in i nästa fas och bli mer konkurrenskraftiga för att hänga med i den moderna fotbollen, säger Andrea Möllerberg.
Dåvarande förbundsordföranden Fredrik Reinfeldt (som själv fick lämna SvFF kort därpå) motiverade entledigandet av Möllerberg med att styrelsen saknade förtroende för henne.
– Jag är absolut inte besviken på Fredrik. Han var väldigt professionell i sin kommunikation till mig. Väldigt öppen och lojal i olika beslut. Inte bara på slutet utan under hela perioden, säger Andrea.
Lika positiv är hon inte när det gäller delar av övriga styrelsen.
– Jag jobbade ju väldigt nära styrelseledamöterna. Jag hade uppskattat om de hört av sig och sa ”tack för den här tiden, vi kanske ses framöver, hoppas du har det bra”. Det var bara en styrelseledamot av sex som gjorde det. Det skulle jag rekommendera dem att göra framöver. Även om det är tuffa beslut som tas, så kan man tacka för tiden tillsammans.
Vem var det som hörde av sig?
– Nina Lindström. Hon är inte kvar längre som ledamot, men jag fick ett fint meddelande. Hon skrev att det var inget lätt beslut, men hoppades att jag mådde bra. Det var professionellt och modigt. Det var Fredrik plus Nina hörde av sig, och det blev jag lite förvånad över, menar Andrea Möllerberg.
Sparkningen av Andrea Möllerberg sammanfaller med att även intresseorganisationen Svensk elitfotbolls, Sef, generalsekreterare Johan Lindvall precis fått sparken. Även bland klubbchefer i fotbollsföreningarna är det stor omsättning på makthavare. I Göteborg kampanjar exempelvis en supporterklick runt Blåvitt att klubbchefen Håkan Mild ska lämna sin tjänst.
Andrea Möllerberg menar att det är lätt att känna sig ensam i den typen av situationer.
– Jag tror det viktigt att man hjälps åt. Att man kanske inte behöver stå så ensam som jag gjorde.
Hur menar du?
– Det var ett väldigt stort fokus på mig, och ett stort fokus på Fredrik Reinfeldt. Men det satt sex andra personer i styrelsen, och det var många andra som drev på för att förändra svensk fotboll. Här behöver man fler gemensamma talespersoner utåt. Eller att någon annan vågar kliva fram, säger Andrea Möllerberg.
Har du följt med i turerna kring Håkan Mild?
– Absolut. Håkan har haft det tufft, och också blivit väldigt utsatt av supportrar. Det är hårt tryck på honom. Innan jag slutade som generalsekreterare åt jag lunch med Ola Larsson. Vi pratade om svensk fotbolls utveckling. Jag tror vi resonerar ganska olika. Jag kommer ju utifrån fotbollen, till skillnad från Håkan och andra. Det gör att jag ser på det lite annorlunda än många inom fotbollen. För mig var det ett jobb, inte ett kall. Om man inte vill ha mig kvar, tja, då gör jag något annat. Det är nog annorlunda om man rört sig i fotbollen hela livet, säger Andrea Möllerberg som också är fritidspolitiker för det lokala partiet Väsbys bästa i Upplands Väsby där hon är ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
Vad ska du göra härnäst när det kommer till yrkeskarriären?
– Jag ser framemot att börja jobba igen nu när jag återhämtat mig och landat. Sedan om det blir inom fotbollen, eller med fotboll, eller något helt annat vet jag inte riktigt. Det mest spännande är vad uppdraget handlar om snarare än exakt i vilken kontext det blir, säger Andrea Möllerberg om framtiden.
Lyssna på hela intervjun med Andrea Möllerberg i ”Inga Dönare”.
