På vilken annan arbetsplats riskerar du att utsättas för dödshot, slag och sparkar, åskådare som förföljer dig, hotfulla samtal och sms? Fotbollsdomarna i Göteborg har de senaste åren ropat efter hjälp.
Utvecklingen på Göteborgs planer har varit oroande. Våldet är närvarande. Förståelsen för dömandet saknas ofta. GP har genomfört en enkät med Göteborgs domare – och svaren är tydliga.
Över 65 procent av de svarande domarna har någon gång känt sig otrygg under sitt domaruppdrag. Över 70 procent av dem har fått ta emot hot eller hat i samband med match.
Och kanske värst av allt: nästan 10 procent har utsatts för någon form av misshandel under eller i samband med match.
Hösten 2017 dömde Zvonko Dumic en match i de lägre Göteborgsdivisionerna. Han minns fortfarande med obehag det som hände när han tvingades avbryta matchen.
– Det eskalerade när jag bröt matchen. Målvakten försökte sparka bollen med full kraft i ansiktet på mig medan jag skrev uppgifter om händelsen. Som tur var träffade han inte, säger han.
– Det var skrik på mig om att jag var den skyldige. Fem-sex spelare försökte slå mig. En spark träffade mig. Som tur var blev jag skyddad av det andra laget. Att det andra laget skyddade mig var räddningen.
"Kom lindrigt undan"
Mustafa Kalajdzisalihovic utsattes för en liknande situation under hösten 2019. Efter att huvuddomaren avbrutit matchen attackerades han med slag mot huvudet. Mustafa Kalajdzisalihovic försökte skydda sin kollega och blev själv ett offer för våldet.
– När de hade matat honom med slag vände de sig mot mig. Det var 20-30 personer mot oss två. Jag känner att vi var i en jättefarlig situation och kom lindrigt undan, säger han.
En annan som blivit drabbad av hot är Daniel Eckebrant, vars fall GP har skrivit om tidigare. För honom följde hoten med även utanför fotbollsplanen.
– När de blandar in min familj, och mina söner ... i flera dagar tittade jag mig omkring hemma så att det inte var någon där för att skada mig. Det fanns i bakhuvudet ett bra tag. Jag var väldigt ledsen och grät över det här. Jag var rädd att min familj skulle skadas, säger han.
"Tror det finns mörkertal"
Domarnas situation i Göteborg och andra storstäder har beskrivits vid åtskilliga tillfällen under året. Göteborgs ideella fotbolldomarklubb har via sin ordförande Roberto Incorvaia riktat kritik mot Göteborgs fotbollförbund för sin behandling av frågan under de senaste åren.
– De har misslyckats med att skydda oss matchledare under 2019. Det här är ingenting som har pågått den senaste veckan utan det här har pågått i flera år och det blir bara värre och värre. Tävlingskommittén måste gå in och stänga av lag som beter sig på det här sättet och personer som gör så här måste bli avstängda från lokalfotbollen på livstid, sa han tidigare i november.
När han får ta del av siffrorna som GP:s enkät visar reagerar han kraftigt.
– Det var ganska höga siffror. Det jag tycker att siffrorna säger är att trenden är negativ. Samtidigt tror jag fortfarande att det finns ett mörkertal.
Vad säger de här siffrorna om arbetssituationen?
– Vi måste hitta förebyggande åtgärder och få ner siffrorna.
För att det ska bli verklighet jobbar domarrepresentanter tillsammans med Göteborgs fotbollförbund just nu inför säsongen 2020.
– Det har kommit fram väldigt mycket bra diskussioner. Jag är övertygad om att förbundet gör sitt. Jag är försiktigt positiv inför framtiden, sedan får man se hur väl förberedda vi är när det händer igen. Jag ser ändå positivt på det här, säger Roberto Incorvaia.
Hur lång tid kommer det ta att vända de här siffrorna?
– Självklart vill vi köra igång och minska siffrorna redan nästa säsong. Vår förhoppning är att de kommer minska genom ökad kommunikation, ökad utbildning och ett bra preventivt arbete.
Patrik Gustafson är distriktschef på Göteborgs fotbollförbund.
– Det är svårt att exakt värdera och analysera de siffrorna. Men det säger något om att klimatet är som det är. Ibland händer de här grejerna för domarna. Min kommentar är att vi känner till och är väldigt bekymrade över detta. Det var därför vi bildade arbetsgruppen för att jobba med matchklimatet för två år sedan, säger han.
Fair play-system har införts
Den arbetsgrupp han refererar till har representanter från domarsidan, förbundssidan och föreningssidan. Sedan gruppen började arbeta har en första del i ett åtgärdsprogram implementerats i lokalfotbollen – ett fair play-system.
Alla föreningar samlar poäng utefter antal varningar och utvisningar. Dessa poäng har redovisats bredvid de vanliga poängen i serietabellerna på förbundets hemsida. Till nästa säsong är förslaget att fair play-systemet också ska kunna generera följder för lagen som ådrar sig mest varningar och utvisningar.
– Vi har kunnat se att tendensen de senaste fem åren har varit svagt uppåt i antal gula och röda kort. I år ser vi faktiskt en minskning i Göteborg. Känslan vi har fått efter att ha infört det här är att det är några enskilda lag som drar på sig många poäng, säger Patrik Gustafson.
På representantskapet den 10 december, som kan liknas vid ett årsmöte för Göteborgsfotbollen, ska beslut fattas om huruvida höga fair play-poäng också ska kunna ge straff från och med säsongen 2020.
– Tanken är att vi sammanställer antalet poäng efter fem omgångar, och sedan efter tio omgångar och sedan efter femton omgångar. Om ett lag hamnar över en viss kvot så kommer det finnas aktiviteter som ska sättas in. De första åtgärderna kommer vara utbildande och hjälpande. Det kan vara att man får ha matchobservatörer eller fjärdedomare på sina matcher, och betala för det själv, säger Patrik Gustafson.
Till säsongen 2020 kommer inte de kraftigaste åtgärderna finnas med i skalan. Göteborgs fotbollförbund vill försäkra sig om att de har juridiskt stöd hos Svenska fotbollförbundet för åtgärder som uteslutning och poängavdrag innan de går vidare.
Utöver fair play-systemet kommer dessutom de årliga spelfördelningsmötena i början på februari, där spelschemat för den kommande säsongen läggs, från och med 2020 innehålla nya delar som ska förbättra klimatet på Göteborgs fotbollsplaner. Dels ska förbundet informera om exempelvis regeländringar och fair play, dels ska föreningar tillsammans med domare sitta ned och diskutera hur de ska vara mot varandra i samband med match.
– I år införde vi fair play-systemet. Nästa år vill vi införa åtgärdstrappan. Till 2021 hoppas vi kunna ta med de tunga grejerna. Vi hoppas att det här ska uppmärksamma lag som genererar mycket kort. Detta blir en komplettering till de bestraffningsmöjligheter som redan finns, säger Patrik Gustafson, som dock betonar att det inte bara är hårdare och fler straff som kommer lösa problemet.
– Det är viktigt att det inte bara blir bestraffning. Vi vill jobba förebyggande med kärnproblematiken. Både ock behövs.
