Om seriepremiären mot Ljungskile var en uppvisning av idérikt och effektivt anfallsspel var hemmapremiären mot Halmstad det motsatta.
Örgryte hade förtvivlat svårt att skapa problem för Halmstads fyrbackslinje. Bollen skickades bakom och utanför gästerna kompakta försvar, utan framgång.
De få gånger hemmalaget fick fast bollen på offensiv planhalva var det antingen tack vare bra positionering och individuell skicklighet av Ailton Almeida eller via en breddande offensiv Danny Ervik.
– Jag tror de tyckte det var tacksamt att möta oss i dag, eftersom vi aldrig kom mellan eller bakom dem. Vi hotar dem för lite, säger Öis-kaptenen Daniel Paulson.
LÄS MER:Så tippar GP-sporten årets superetta
Djuric med klassmål
Nej, det var Halmstad för hela slanten. Dusan Djuric hade länge fler aktioner med boll än hela Sällskapet och tilläts fördela och styra hallänningarnas spel. Örgrytes innermittfältsduo Lukas Browning Lagerfeldt och Abdul Razak kom aldrig riktigt nära sina motståndare.
Det var inte bara i det öppna spelet som Djuric fick yta. Redan efter fem minuters spel tilläts han ta emot och dra till med en sträckt högervrist. Skottet gick förbi en offsidestående Mikael Boman, som kanske borde blivit avblåst, och upp i första krysset. Det var vackert, men också ganska lättförtjänt.
LÄS MER:Försvarsspelet – Öis stora orosmoln
Nästa mål var lika vackert, men tyvärr för Öis del, också lika svagt försvarsmässigt. Joakim Karlsson tappade bort fjolårets skyttekung Rasmus Wiedesheim-Paul och såg anfallarens nickskarv på Samuel Kroons välriktade inlägg gå in i nätmaskorna.
– Det är fina mål de gör, men jag tror vi kan göra det lite bättre också. Så att de inte får den tiden de får nu, säger Joakim Karlsson.
2-0 i paus var både rätt och riktigt, sett till matchbilden. Och det fanns inte mycket som talade för en scenförändring efter paus. Keith Millen slängde in Bubacarr Jobe för att få mer fart, men fann snart sitt lag bli upprullat igen.
3-0-målet var även det vackert. Inspelet från höger skarvades på ett tillslag av Joel Allansson. Emil Tot Wikström fick bollen och tog sig en tisdagspromenad i straffområdet förbi Fredrik Andersson innan han rullade in skottet som dödade den här matchen.
LÄS MER:Här är 25 fynd – som kan slå stort i superettan
Bytte fem spelare utan resultat
Efter premiären mot Ljungskile var Keith Millen nöjd med Örgrytes bollinnehav. Efter den här insatsen lär han ha svårt att hitta något att vara nöjd över. Det var både slätstruket och enkelriktat. Halmstad, som förväntas tillhöra toppen av serien när hösten närmar sig, var en klass bättre i allt.
– Halmstad är ett bättre lag än Ljungskile, så det här var ett bra test för oss. Jag kände mig inte säker på hur bra vi är efter första matchen och jag vet inte precis hur bra vi är nu heller. Vi har mycket jobb kvar att göra, säger Keith Millen.
LÄS MER:Så vill unge Krulj bygga Öis till framgång
I matchen i matchen mellan två av den här seriens mest erfarna herrar, den mellan Ailton Almeida och Andreas Johansson, vann den sistnämnda komfortabelt.
För att få till någon form av förändring utnyttjade Öis-bänken alla tillgängliga byten. Mohamed Said kom in, Calle Wede, Fredrik Zanjanchi och Anton Andreasson likaså. Inget hjälpte.
De långa höga bollarna mot hörnflaggorna fortsatte att slås. De långa höga bollarna mot hörnflaggorna fortsatte att vara resultatlösa. Efter den högtflygande starten i Ljungskile kom Örgryte ned på marken här i Göteborg.
Så spelade Öis:
Fredrik Andersson – Danny Ervik (Mohamed Said), Oliver Stanisic, Joakim Karlsson (Anton Andreasson), Anton Lans – Kevin Ackermann (Bubacarr Jobe), Lukas Browning Lagerfeldt, Abdul Razak, Daniel Paulson– Ailton Almeida (Calle Wede), Adam Bergmark Wiberg (Fredrik Zanjanchi)
