”Det smutsigaste loppet i världen”. Det brukar man i folkmun säga om 100 meter-finalen i OS i Seoul 1988.
På startlinjen stod bland annat kanadensaren Ben Johnson som, när han passerade mållinjen, förbättrade sitt eget världsrekord och blev guldmedaljör.
Men glädjen blev inte särskilt långvarig för Johnson. I Discovery-dokumentären ”Ben Johnson – när sanningen hann ifatt” ger han sin syn på hur finalen i OS egentligen gick till.
”De visste vad som skulle hända”
Kort efter att Johnson passerat mållinjen på OS, knackade hans tränare Charlie Francis på dörren till hans hotellrum. Med sig hade han ett besked som skulle ödelägga hela Johnsons karriär.
Francis berättade för honom att han hade testat positivt för den anabola steroiden stanozolol.
– De sa att de hade hittat stanozolol i min kropp, men jag har aldrig använt det, säger Johnson i programmet ”Jonas Karlssons olympiska berättelser” och fortsätter:
– Redan nästa dag kom Sports Illustrated ut med ”Ben Johnson – dopad” på förstasidan. Det tar månader att förbereda en sådan tidning. De visste vad som skulle hända. Allt var iscensatt från början.
Ett flertal procedurfel i protokollet
I samband med att han åkte dit 1988 fick varken han själv, eller någon i hans team, se det protokoll som sedan hemlighölls i 30 år innan det offentliggjordes 2018. I protokollet hittades ett flertal procedurfel – något Sportbladet tidigare har rapporterat om.
I det dokumentet fanns handskrivna, oattesterade och ändrade labbkoder. Dessutom ett frågetecken kring vilken substans som fanns i Johnsons urinprov. Någon ska ha skrivit oxandrolon i dokumentet – men som blev struket och ersatt av stanozolol.
I dokumentären riktar Johnson kritik mot det dopningstest som satte dit honom. Men han riktar också kritik mot de andra löparna i OS-finalen.
– Jag är helt övertygad om att alla jag mötte i den finalen var dopade. Är bara jag en fuskare då?, frågar sig Johnson.
Totalt kom sex av de åtta finalisterna att någon gång åka fast för dopning.
