Damernas handbollslandslag har de senaste åren haft en "babyboom". I truppen som i helgen säkrade en biljett till sommarens Tokyo-OS är Linn Blohm, Jamina Roberts, Johanna Bundsen och Johanna Westerberg alla småbarnsföräldrar.
Under handbolls-VM i Japan 2019 hade Blohm och storstjärnan Isabelle "Bella" Gulldén, som nu har slutat i landslaget, med sina söner på VM-hotellet. Efter det mästerskapet tog dock Svenska handbollsförbundets styrelse ett beslut för att klargöra när det kan vara aktuellt för spelare att ha med sina barn.
– Det är en princip: om barnet behöver amning så finns det ju ingen möjlighet att ta ut den spelaren om man inte får ta med barnet. Man kan ju inte tvinga någon att sluta amma för att spela ett handbollsmästerskap, säger förbundsordförande Fredrik Rapp till TT.
Gäller både herrar och damer
Trots principbeslutet stängs inte dörren för att även äldre barn kan få tas med i framtiden, enligt Rapp.
– Man kan vara ensamstående och det kan finnas andra skäl. Och det gäller inte bara för damerna utan även för herrarna, säger Fredrik Rapp.
När Gulldén efter den sista EM-matchen mot Frankrike i december i fjol berättade att hon lägger av i landslaget framhöll hon två skäl – dels att kroppen har börjat ta stryk och dels att hon saknar tid med familjen.
– Jag har sett honom (Lias) fem dagar av 40–45. Att då lägga en hel OS-sommar utan honom tror jag inte jag hade klarat, sade Gulldén.
Hon sade även att det hade spelat in att landslaget tagit ett beslut kring spelarnas barn - att man bland annat inte kommer bekosta barnens vistelse hos mammorna under mästerskap.
Avgörs av landslagsledningen
Under VM i Japan 2019 bodde sonen Lias, som då var runt fem månader, med pappa Linus Persson på spelarhotellet i ett eget rum. Blohms son Wilton – då 1,5 år – bodde med hennes föräldrar på hotellet.
Fredrik Rapp säger att han inte är insatt i bakgrunden till Gulldéns beslut, men framhåller att det fortsatt kommer att vara möjligt att landslaget står för kostnader om barn och en extra vuxen följer med på mästerskap eller en vanlig samling.
– Vi har ett primärt generellt godtagande att man kan ha med barn och en annan vuxen, som tar hand om barnet. Och om man ammar är det självklart, säger han.
Om det ska bli aktuellt avgörs helt och hållet av respektive landslag, berättar Rapp.
– Ansvariga ledare har rätt att tillsammans med spelaren ta det beslutet. Det är inte så att man per automatik har rätt eller inte har rätt att ta med barn, utan ledarna runt laget gör en bedömning, säger han och fortsätter:
– När man väl tagit det beslutet gör vi från förbundsstyrelsen allt för att detta ska gå att lösa på ett bra sätt och pratar med arrangörer. Vi är öppna för att göra det bästa för att laget ska ha så optimala förutsättningar som möjligt. Då måste vi se till att de olika individerna har så bra förutsättningar som möjligt.
Inte vara en broms för karriären
Han anser att det egentligen är ett angenämt problem.
– Att ha ett barn ska inte vara en broms för karriären eller att man inte kan fortsätta med handbollen. Det är ju en naturlig del av livet, säger Fredrik Rapp.
På grund av pandemin var frågan aldrig aktuell under handbolls-EM i december. Där levde spelare och ledare i en coronasäkrad bubbla. Detsamma gällde nu under OS-kvalet och det lär inte heller bli aktuellt att ha med barn under sommarens OS i Tokyo.
– På ett OS har handbollen inget att säga till om utan det är SOK och IOK som bestämmer, säger Rapp.
Då är spelarna en del av den svenska truppen och bor i en OS-by, där inte vem som helst har tillträde. Det finns även ett begränsat antal platser för såväl spelare som ledare under ett OS.
– OS blir en problematisk period. För där kan inte vi påverka om man får ha med sig barnen eller inte, säger Fredrik Rapp.
Daniel Kihlström/TT